Industrin, producenten och konsumenten

01.04.2011 kl. 14:00
..."Det står definitivt också i strid med politiska krav på avsevärt strängare djurskyddsregler här än i våra konkurrentländer, och nu har konsumenten inte möjlighet att välja det inhemska alternativet eftersom han eller hon inte får information om vad som egentligen finns i förpackningen. Förvånar det någon att Livsmedelsindustriförbundet och Dagligvaruhandeln rf. motsätter sig strängare lagstiftning om ursprungsland?"

Debattartikel/insändare 30.03.2011/MN


De riktigt stora politiska frågorna för Finlands jordbruk handlar i det här riksdagsvalet om marknaden, om konkurrensen och om prisbildningen. Forskning visar att produktivitetsutvecklingen i det finländska jordbruket har varit betydligt snabbare än i resten av livsmedelskedjan, alltså i livsmedelsindustrin och handelsledet (MTT/Kuosmanen, Niemi, Sipilä). Däremot minskar den andel av matens slutliga pris som bonden får år för år. Den utvecklingen får definitivt inte fortsätta och till det krävs lagstiftning.

Två viktiga förändringar krävs åtminstone: Strängare krav på ursprungsmärkning av livsmedlens råvaror och en lag som tillåter att primärproducenterna stärker sitt marknadssamarbete för att i någon mån kunna möta industrins och handelns övermakt. Idag är det fullt möjligt att importera exempelvis tyskt dioxinsvinkött eller polsk broiler, stycka och marinera dem i Finland, och sälja dem under varumärken med finskklingande namn utan att ange ursprungsland. Jag tycker att det är att vilseleda konsumenten. Det står definitivt också i strid med politiska krav på avsevärt strängare djurskyddsregler här än i våra konkurrentländer, och nu har konsumenten inte möjlighet att välja det inhemska alternativet eftersom han eller hon inte får information om vad som egentligen finns i förpackningen. Förvånar det någon att Livsmedelsindustriförbundet och Dagligvaruhandeln rf. motsätter sig strängare lagstiftning om ursprungsland?

Den finländska handeln domineras av två stora kedjor som på grund av sina inköpsvolymer har en enorm makt över vår livsmedelsindustri. Industrin har beroende på sektor ett tiotal till några hundratal aktörer medan primärproducenterna kan räknas i tusental. Skevheten är uppenbar och vår konkurrenslagstiftning, och följaktligen även vårt konkurrensverk, sätter alla sina resurser på producentledet och så gott som inget på handelsledet. EU-kommissionen har tack och lov börjat uppmärksamma situationen och rekommenderar medlemsländerna att förbättra jordbrukarnas ställning genom att anpassa sin egen lagstiftning till EU:s. Nuvarande regering hade ett färdigt lagförslag som aldrig gavs till riksdagen på grund av motstånd från de gröna.

En fri marknad brukar betyda att priset bildas av utbud och efterfrågan. En fri marknad betyder däremot inte att vi inte har regler. Vi har lagar som förbjuder karteller, vi har lagar som reglerar reklam och vi har lagar som reglerar arbetsmarknaden bara för att nämna några exempel. Nu är det hög tid att vi också via lagstiftningen försöker se till att alla led i matkedjan får rätt till en skälig ersättning för det de producerar!

Mats Nylund, riksdagsledamot och riksdagsvalskandidat, SFP
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35