Parlamentariskt samarbete i Östersjöregionen

06.04.2011 kl. 10:59
- Internationellt samarbete är nödvändigt för att vi skall kunna komma tillrätta med Östersjöregionens utmaningar, säger Christina Gestrin i en färsk intervju.

- Ett gott och framgångsrikt samarbete förutsätter i sin tur att alla länder i regionen kan samarbeta och bidra på en jämbördig basis. Samtidigt vill jag understryka att det internationella samarbete inte är ett ändamål i sig själv. Dess yttersta syfte är att åstadkomma konkreta förändringar och förbättringar i människornas vardag.

Christina har sedan hösten 2008 verkat som president i den parlamentariska Östersjökonferensen (Baltic Sea Parliamentary Conference, BSPC). BSPC höll sin första sammankomst i Helsingfors 1991, och omfattar numera ledamöter från samtliga nationella parlament, regionala parlament och parlamentariska organisationer i Östersjöregionen. Det gör organisationen till en unik politisk brygga mellan såväl EU- som icke-EU-länder runt Östersjön. Vid den 20:e Östersjökonferensen, som äger rum i Helsingfors i augusti 2011, kan man alltså fira två decennier av framgångsrikt politiskt samarbete.

I februari 2011 tilldelades Christina Lasse Wiklöfs Östersjöpris som ett erkännande av hennes hängivna arbete för Östersjöns miljö. - Jag är självfallet jätteglad och stolt över denna fina utmärkelse, säger Christina, men jag ser den också som en belöning till hela BSPC för det arbete vi lägger ner på att hantera regionens alla utmaningar.

- Vi parlamentariker har en viktig roll att spela i arbetet med att rädda miljön och främja utvecklingen i Östersjöregionen, menar Christina. Som folkvalda är vi först och främst medborgarnas ögon, öron och röster. Det är vårt ansvar att se till att deras farhågor, förhoppningar och förslag lyfts fram, och vi skall också verka för att hålla dem väl informerade om de diskussioner och överväganden som görs i de politiska processerna. Vi kan alltså medverka till att sprida information, bilda opinion, utöva politiskt tryck på regeringar och beslutsfattare så att planer och program följs av handling och resurser - och vi kan agera vakthundar för att se till att det som utlovats också blir gjort.

BSPC:s årliga konferens, som brukar samla drygt 200 politiker, tjänstemän, experter och företrädare för olika organisationer, mynnar alltid ut i en gemensam resolution, där parlamentarikerna i Östersjöregionen utrycker sina samlade ståndpunkter och politiska rekommendationer till regeringarna i regionen, till CBSS och till EU. - Vi sätter stort värde på det goda och konstruktiva samspel vi har med Östersjöstaternas råd (CBSS), som är ett samarbetsorgan för regeringarna i Östersjöregionen, och jag ser det som gynnsamt för utvecklingen i regionen säger Christina. - När jag på BSPC:s vägnar talade på statsministrarnas toppmöte i CBSS i Vilnius i juni 2010 underströk jag att alla de lovande initiativ och progra som sett dagens ljus under senare år måste förverkligas i praktisk handing och konkreta resultat för regionens invånare.

Miljöfrågorna har alltid haft en framskjuten plats på BSPC:s dagordning. - När man står på en klippa i skärgården och blickar ut över vårt gemensamma hav och både vet och ser att det håller på att kvävas av övergödning, att fiskbeståndet är på upphällningen, att kryssningsfartygen dumpar sitt avloppsvatten orenat rakt ut i havet, att fartygstrafiken blir alltmer intensiv, och att oljetransporterna bara ökar, då inser man att vi måste göra stora och ihållande ansträngningar för att återställa och skydda havsmiljön, betonar Christina.

- Därför har BSPC alltid gett sitt stöd till HELCOM:s handlingsplan för Östersjön, som vi betraktar som ett innovativt, konstruktivt och konkret verktyg för att återställa en god ekologisk balans i Östersjön år 2021, Vi var lite bekymrade i höstas över att det var flera länder i HELCOM som inte tagit fram nationella handlingsplaner, medger Christina, men på HELCOM:s högnivåmöte i Helsingfors i mars fick vi höra att de nu gjort det. - HELCOM kunde också redovisa flera framgånga vad gäller minskningen av utsläpp av kväve och fosfor, vilket naturligtvis är glädjande. Jobbet att rädda östersjön är dock långtifrån klart.

I BSPC använder man sig alltmer av tidsbegränsade och målinriktade politiska arbetsgrupper som kan ställa en viss fråga i skarp belysning och utarbeta gemensamma ställningstaganden och rekommendationer. - Vi har tidigare haft arbetsgrupper om övergödning och om energieffektivitet och klimatförändring, vilka varit verksamma både i den allmänna debatten och i det politiska beslutsfattandet, och jag ser dessa grupper som effektiva komponenter i det politiska maskineriet, tycker Christina.

EU:s östersjöstrategi är ett intressant och viktigt nytillskott i verktygslådan för att hantera Östersjöregionens utmaningar. - Det är bra att EU nu tar ett samlat grepp på Östersjöfrågorna och att man försöker att samordna de resurser man kan mobilisera för detta, säger Christina. - När jag som BSPC:s president hade tillfälle att hålla ett avslutande anförande på EU:s första forum för Östersjöstrategin, vilket samlade över 500 deltagare, lyfte jag upp några synpunkter som vi tycker är viktiga i och för strategins fortsatta utveckling: för det första är det av avgörande betydelse att alla aktörer i regionen, vare sig de tillhör EU eller ej, kan delta i arbetet på lika villkor; för det andra måste strategin kunna ge en klar och tydlig översikt över de ekonomiska resurser som finns för att ta initiativ och driva projekt, inte minst för att använda resurserna mer effektivt och för att de skall kunna utnyttjas av alla aktörer i regionen; för det tredje måste strategin ha hög trovärdighet och gedigen förankring bland medborgarna, vilket man kan uppnå genom bl a en äkta och fördjupad dialog med medborgarorganisationer.

- Det är intressant att notera att det egentligen inte tycks vara någon brist på ekonomiska resurser utan snarare på realistiska, genomförbara projekt, konstaterar Christina. - De projektutvecklingsfond som administreras av Nordiska investeringsbanken och Nordiska miljöfinansieringsbolaget, vilken tillkommit på initiativ av parlamentariker i Östersjöregionen, ser jag som en mycket användbar resurs för att uppmuntra och stödja tillkomsten av projekt och investeringar till gagn för regionens välmående och utveckling.

Det är viktigt att man tar ett helhetsgrepp på att utveckla de maritima och kustnära näringarna. En bättre samordning mellan olika sektorer kan medverka till ökad sjösäkerhet, lägre miljöbelastning och stärkt kapacitet att förebygga och hantera eventuella olyckor. - Vår arbetsgrupp om integrerad havspolitik har haft och har en omfattande dialog med experter inom sjötransport, sjösäkerhet och hamnväsendet för att få konreta underlag till de politiska rekommendationer som man kommer att lägga fram i augusti, säger Christina.

Miljöproblemen är inte den enda utmaning som Östersjöregionen står inför. I BSPC arbetar man också med en rad andra frågor som är av betydelse för regionens fortsatta utveckling och välmående. Det finns tyvärr fortfarande stora skillnader i ekonomisk bärkraft och social välfärd mellan olika delar av regionen, men till gengäld har den också en enorm potential att skapa gemensam tillväxt och välstånd genom samlade satsningar på näringslivssamarbete, forskning och utveckling, och genom att stärka den gemensamma arbetsmarknaden. Detta förutsätter att man främjar en ökad och gränsöverskridande rörlighet både för näringslivet och arbetskraften. - Det är oerhört viktigt att detta sker parallellt med en utveckling och etablering av gemensamma och rättvisa spelregler när det gäller t ex arbetsmarknads- och konkurrensvillkor, menar Christina. - BSPC har haft en arbetsgrupp som sysslat med dessa frågor och lagt fram en rad konkreta rekommendationer om hur man kan förbättra informationen om arbetsmarknaden, riva gränshinder och stimulera rörlighet utan att åsidosätta grundläggande rättigheter, regler och säkerhet på arbetsmarknaden.

En mycket allvarlig och bekymmersam skamfläck på regionen är den organiserade brottsligheten, i synnerhet den avskyvärda människohandeln för prostitution och tvångsarbete. Regeringar och ansvariga myndigheter måste ta till krafttag för att polis, åklagare, sociala förvaltningar och hjälporganisationer får resurser att bekämpa profitörerna och ta hand om offren. - Den organiserade brottsligheten underminerar samhällets sammanhållning, korrumperar rättsväsendet och administrationen, förvrider marknadens mekanismer och infiltrerar politiken, varnar Christina. Organiserad brottslighet är därför i grund och botten ett hot mot den demokratiska samhällsordningen och måste bekämpas med all kraft. BSPC:s arbetsgrupp om trafficking har engagerat sig hårt i dessa frågor, arrangerat flera hearings med experter från olika områden, och tryckt på regeringarna med framstötar och frågor om vad som görs för att skapa förutsättningar för en framgångsrik bekämpning av den organiserade brottsligheten.

Har då BSPC:s arbete gett några resultat? – Det är klart att politiska rekommendationer inte förverkligas över natten, man jag tycker nog att vi har ett genomslag. När parlamentariker från hela Östersjöregionen går samman och ställer väl underbyggda och förankrade krav på våra regeringar så är det klart att man lyssnar och att det får effekt i den politiska processen. BSPC betraktas som en kompetent och trovärdig spelare i Östersjöregionen, och framförallt, som jag nämnde i början, som en representant för människorna i regionen. På så vis kan vi ge vårt bidrag till att göra Östersjöregionen mer bärkraftig, välmående, attraktiv och säker, avslutar Christina.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15