Anna-Maja Henriksson: Nu måste partierna bekänna färg i språkfrågan

13.04.2011 kl. 17:06
- Att Europarådet nu reagerar och varnar för att svenskans ställning som nationalspråk i Finland är hotad på sikt, borde få varje parti att på allvar bekänna färg i språkfrågan före valet. Vill man ta tag i problemen och bristerna och åstadkomma reslutat eller vill man inte, frågar riksdagsledamot och SFP:s vice ordförande Anna-Maja Henriksson?

För väljarna är det viktigt att veta vilken inställning partierna har till Ahtisaarigruppens handlingsprogram för ett Finland med två nationalspråk och hur partierna ställer sig till att ta in programmet i nästa regeringsprogram.

- Det är helt uppenbart att vi behöver en långsiktig språkstrategi i det här landet för hur landets två nationalspråk skall stödjas och utvecklas och det här måste kompletteras med en konkret handlingsplan för hela nästa regeringsperiod, säger Henriksson.

- Det behövs en ansvarig minister för nationalspråken i nästa regering för att på riktigt få någon ordning på ansvarsfrågan för nationalspråken och koordineringen av regeringens språkpolitik. Den portföljen kan lämpligen kombineras med en annan substansministerportfölj enligt samma modell som t.ex. Jan Vapaavuori idag är nordisk samarbetsminister vid sidan om bostadsminister och Stefan Wallin är minister med ansvar för jämställdhetsfrågor vid sidan om idrotts- och kulturminister, säger Henriksson.

- Sannfinländarna har redan meddelat att Ahtisaarigruppens rapport hör hemma i skräpkorgen. Tydligen hör då svenskan också på sikt hemma där enligt dem. Varje ansvarstagande parti i detta goda land borde inse att ett tvåspråkigt Finland är ett rikare Finland och att det goda vi har också måste vårdas. Nu gäller det att bekänna färg och visa politisk vilja, avslutar Henriksson.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00