Blomqvist: Nylands Brigad är en viktig del av det finländska försvaret

20.04.2011 kl. 14:37
Riksdagsledamot Thomas Blomqvist är oroad över Sannfinländarnas inställning till Nylands Brigad.

Sannfinländarnas nyinvalde riksdagsledamot, Jussi Niinistö, har uttalat sig om partiets försvarspolitiska åsikter. Till Yles TV-nyheter säger han att partiet inte vill minska på garnisonernas antal, men om någon garnison måste dras in, står Nylands Brigad högst på nedskärningslistan. Enligt Niinistö finns det vare sig militär- eller regionpolitiska grunder för brigadens existens, utan enbart språkpolitiska orsaker.

Detta är ett påstående som Blomqvist inte kan godkänna. Visserligen är brigaden en mycket viktig finlandssvensk institution, som garanterar unga finlandssvenskar rätten att avtjäna värnplikten på svenska, men det stämmer inte att brigaden skulle upprätthållas enbart på språkpolitiska grunder.

– Nylands Brigad är bevisligen ett mycket kostnadseffektivt truppförband. Nivån på utbildningen är hög och brigaden har en klar uppgift inom försvaret. Brigaden är en länk mellan marinen och armén. Utbildningen av kustjägare och trupper med amfibieförmåga kräver tillgång till övningsområden både på land och till havs. Strategiskt sett, är brigaden alltså optimalt belägen. Brigaden har också en viktig roll inom det nordiska försvarssamarbetet. Därtill har den en stor regional betydelse för Västnyland.

– Det är beklagligt att Sannfinländarna som annars säger sig värna om det finska försvaret, ändå är beredda att göra betydande nedskärningar bara för att komma åt det svenska språket. Jussi Niinistö hävdar att Nylands Brigad upprätthålls enbart av språkpolitiska orsaker. Jag skulle snarare säga att Sannfinländarna vill lägga ner brigaden enbart på språkpolitiska grunder, avslutar Blomqvist.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00