SVENSKA RIKSDAGSGRUPPENS SVAR
PÅ REGERINGSSONDERAREN JYRKI KATAINENS FRÅGOR 2.5.2011

1. Deltagande i regeringsbildningen

Är er riksdagsgrupp redo att utgående från resultatet i riksdagsvalet delta i förhandlingar för att bilda en majoritetsregering under ledning av Samlingspartiet?

På basis av sitt goda resultat i riksdagsvalet är Svenska riksdagsgruppen redo att delta i förhandlingarna för att bilda en majoritetsregering under ledning av Samlingspartiet.

2 a) Finansministeriet har bedömt att det för att trygga en hållbar offentlig ekonomi behövs ett överskott motsvarande 4 % av bruttonationalprodukten år 2015. Är er riksdagsgrupp redo att i regeringsprogrammet inkludera en handlingsplan som tryggar en hållbar offentlig ekonomi och en finansieringbas för välfärdssamhället och som realiseras under kommande regeringsperiod?

Svenska riksdagsgruppen är redo att fortsätta att utveckla vårt nordiska välfärdssamhälle för att den offentliga notan som vi överlämnar till kommande generationer inte ska växa för stor. Att hållbarheten i den offentliga ekonomin och finansieringsbasen för välfärdsamhället tryggas är en förutsättning för att utveckla samhället på lång sikt och vi är redo att i regeringsprogrammet inkludera ett beslut om en handlingsplan som syftar till detta mål.

b) Om svaret är ja, i vilken grad går det med hjälp av respektive följande alternativ och på konkreta nya sätt att påverka att en hållbar finansieringsposition uppnås (% av BNP eller miljarder)?

– genom nya åtgärder för att förlänga den yrkesverksamma tiden

Vi är redo att medverka till att förlänga den yrkesverksamma tiden på bl.a. följande sätt: Studier inleds tidigare genom att studiehandledningen och ansökningen till läroanstalter effektiveras. Utslagningen av unga förebyggs genom att det s.k. uppsökande ungdomsarbetet och ungdomsverkstadsverksamheten ytterligare effektiveras. Ork och trivsel i arbetet förbättras på sätt som överenskoms tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna. Satsningar görs i förebyggande arbets- och särskilt mentalhälsovård. Flexibla arbetstidsarrangemang tas i bruk och deltidspensionssystemet görs flexiblare så att det motsvarar både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov. Möjligheterna för deltidsarbetsföra (t.ex. handikappade) att jobba förbättras.

Dessutom är vi redo att överväga att avstå från den övre gränsen för lagstadgad pensioneringsålder så att möjligheterna att frivilligt förlänga den yrkesverksamma tiden ökar och arbetsmarknadssituationen förbättras för åldriga arbetstagare. Det viktigaste är inte att höja pensionsåldern utan den faktiska åldern för pensionering. Senare pensionering kan fortsättningsvis uppmuntras genom att pensionen gradvis stiger något.

Om dessa åtgärder gör att den genomsnittliga yrkesverksamma tiden kan förlängas med ett år under valperioden, kan deras positiva verkan på statsfinanserna uppskattas till omkring två miljarder per år.

– genom reform av kommun- och servicestrukturen

Reformen av kommun- och servicestrukturen ska fortsätta med fokus på servicestrukturerna och högre kostnadseffektivitet. Vi är i synnerhet redo att förenhetliga social- och hälsovårdsservicen och stärka det förebyggande arbetet. Då strukturerna utvecklas ska servicen säkras på båda nationalspråken. Mindre åldersgrupper kan i viss mån ge lägre utbildningskostnader, men inbesparingarna borde användas till att utveckla undervisningen. Strukturreformernas positiva verkan på totalkostnaderna kan på längre sikt uppgå till miljarder, men torde under denna valperiod stanna på under en miljard.

– genom åtgärder som främjar ekonomisk tillväxt och sysselsättning, till exempel skattereformer

Skattepolitiken bör främja ekonomisk tillväxt och företagande och därigenom sysselsättningen. För att förbättra det exportberoende Finlands konkurrensposition och trygga kapitalreserven borde samfundsskatten lindras. En skärpning av beskattningen av arbete borde undvikas. Varje arbetsinsats ska uppmuntras genom att flitfällor fortsättningsvis demonteras. Den offentliga arbetsförmedlingen bör effektiveras och utvecklas. Med hjälp av ekonomisk tillväxt och incitament till att arbeta kan staten enligt vår bedömning öka sina inkomster med ungefär två miljarder.

– genom åtgärder som stramar åt statens budgetekonomi (skatteskärpningar och utgiftsnedskärningar)

Genom disciplin i budgetutgifterna och en kritisk betraktelse och omfördelning av utgifter kan inbesparingar hittas. Det kan finnas inbesparingsobjekt åtminstone i den offentliga förvaltningens datahanteringsutgifter och bland företagsstöden. Den ekologiska skatteväxlingen ska fortsätta. Konsumtionsskatter, framför allt omsättningsskatten, höjs moderat – dock så att de som har de lägsta inkomsterna kompenseras med riktade åtgärder. Kapitalinkomstskatten ska likaså höjas. Åtgärderna för att stävja den grå ekonomin effektiveras. Genom att skärpa beskattningen, skära ner utgifter, motverka grå ekonomi och hålla en strikt budgetdisciplin uppnås en positiv verkan om cirka två miljarder.

c) Vad är en lämplig nivå för statsutgifterna och med vilken tidtabell bör regeringen åta sig att stävja den ökande skuldsättningen i statsekonomin?

Målet bör vara att nettoskuldsättningsbehovet så småningom minskar och är över vid slutet av valperioden. För att åtgärda hållbarhetsunderskottet behövs en tillräckligt konkret plan som sträcker sig över två valperioder, dock så att behövliga rambeslut fattas bindande redan under denna valperiod.

3.) Finlands EU-, utrikes- och säkerhetspolitiska linje

a) Vilka anser ni vara tyngdpunkterna för Finlands EU-, utrikes- och säkerhetspolitik?

b) Hur skulle ni även i fortsättningen trygga Finlands internationella ställning och inflytande i frågor som berör oss?

Som ett land beroende av export och av omvärlden ska Finland fortsätta med sin traditionella aktiva EU-, utrikes- och säkerhetspolitik. Fokusområdena är:

En aktiv roll i FN som innefattar att vi kandiderar till icke-permanent medlem i säkerhetsrådet för perioden 2013-2014, något som förutsätter att vi är trovärdiga och konsekventa i både bilateral och multilateral utvecklingspolitik, människorättspolitik och klimatpolitik och att vi aktivt åtar oss internationella uppgifter inom konfliktförebyggande, fredsbevarande och vid behov civil och militär krishantering. Regeringen ska säkra att anslagen utvecklas så att Finland nalkas det av FN uppställda 0,7-procentsmålet för biståndssamarbetet.

EU är en central referensram för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. EU:s yttre åtgärder ska utvecklas mot större enhetlighet. I viktiga internationella frågor och bl.a. i G20 ska en gemensam EU-ståndpunkt styra agerandet. Finland verkar aktivt för att främja frihandeln och fördjupa den inre marknaden så att ekonomisk tillväxt främjas. Finland bör utöva en aktiv och förutseende EU-politik som tryggar Finlands nationella intressen samt hela EU:s och i synnerhet euroområdets stabilitet. Finland har också nära samarbete med Nato inom ramen för dess partnerskapsprogram.

Finlands ordförandeskap 2011 i Nordiska ministerrådet skapar ett bra utgångsläge för att utöva en resultatrik nordisk politik och för att intensifiera samarbetet, även inom försvarspolitiken. Goda relationer bör tryggas med alla grannländer bl.a. för att genomföra EU:s Östersjöstrategi.

c) Är ni redo att godkänna att de åtaganden Finland redan gjort slutförs för att trygga stabiliteten, den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen i euroområdet och i Finland?

Svenska riksdagsgruppen är redo att godkänna att Finland slutför sina åtaganden för att trygga stabiliteten i euroområdet. Finland ska delta i både den temporära och den permanenta stabilitetsmekanismen och i bruket av dessa för att bistå euroländer som behöver hjälp. Av länder som beviljas lånegarantier ska det fortsättningsvis krävas en strikt finanspolitisk linje, budgetdisciplin och villkorlighet och att Internationella valutafondens anpassningsprogram efterföljs.

Ett stabilt euroområde är en förutsättning för att ekonomin, den ekonomiska tillväxten, företagens förutsättningar att verka och arbetsplatserna tryggas även i Finland. Detta kräver att kontinuiteten i Finlands aktiva och ansvarsfulla politik tryggas. Finland ska även stöda att den ekonomiska styrningen från EU:s sida stärks för att säkra att de gemensamma spelreglerna följs även i framtiden.

Helsingfors den 2 maj 2011