Svar på Katainens tilläggsfrågor

09.05.2011 kl. 12:00
Svenska riksdagsgruppens svar på regeringssonderaren Jyrki Katainens tilläggsfrågor 9.5.2011

1.) I vilken ordning prioriterar ni de åtgärder ni föreslår för att bli av med underskottet i den offentliga ekonomin, och vilka åtgärder understryker ni?

Alla de åtgärder som Svenska riksdagsgruppen framfört i sitt svar den 2 maj 2011 kommer att behövas. Betoningen är följande:

A. att främja hållbar och stabil ekonomisk tillväxt via en hög sysselsättningsgrad och främjande av företagande och genom att dra nytta av nya innovativa framtidsbranscher såsom grön teknologi och den kreativa ekonomin.

B. åtgärder som förlänger den yrkesverksamma tiden

C. en skattepolitik som främjar sysselsättningen

D. budgetutgiftsdisciplin, höjning av vissa skatter, omfördelning av utgifter för att täcka nya utgiftsbehov och vid behov nedskärning av utgifter

E. strukturella reformer

2.) På vilka konkreta sätt är ni redo att förenhetliga kommunstrukturen och förnya servicestrukturen?

Bashälsovården, specialsjukvården och socialväsendet integreras i enlighet med redan fastslagna riktlinjer och vidare åtgärder vidtas i samma riktning. En utgångspunkt för reformerna är att hälsocentralerna är starka och fungerar. Möjligheter att förnya systemet för finansieringen av hälsovården bör även granskas.

Redan genomförda åtgärder evalueras så att bästa praxis tas i allmänt bruk.

Kommunstrukturen kan förenhetligas genom frivillig samgång som bygger på demokratiska beslut och med hjälp av morötter.

3.) Vilka anser ni vara den kommande regeringsperiodens viktigaste utgiftsbehov och deras storleksklass, och är ni redo att finansiera dessa utgifter inom den nuvarande utgiftsramen? Vilken anser ni vara storleksklassen för behovet att rikta om eller spara in på statsutgifterna?

Men nuvarande utgiftsram torde avses den utgiftsram för kommande år som den nya regeringen beslutar om i höstens budgetmangling.

Under kommande regeringsperiod kommer extrasatsningar att behövas i synnerhet inom åldringsvården och -omsorgen, tryggandet av social rättvisa, sysselsättningen särskilt när det gäller unga och personer med utslagningsrisk, infrastrukturen särskilt i fråga om basunderhållet av vägar och bannätet samt marknadsförings- och internationaliseringsstöd för småföretag.

Tilläggsbehovet av utgifter är svårt att uppskatta, eftersom åtgärder som främjar sysselsättning och ekonomisk tillväxt, t.ex. genom att de ökar köpkraften, inte nödvändigtvis orsakar nettoutgifter. Alla reformer ska genomföras inom ramen för det ekonomiska läget. Det ska finnas beredskap att rikta om eller spara in en till två miljarder euro i utgifter.

4.) Vilka är de viktigaste lagstiftningsprojekten under den kommande valperioden?

Lag om äldreomsorg, helhetspaketet för lagstiftning som siktar till att göra studierna snabbare, grundundervisningens timfördelningsreform, reformen av systemet för finansiering av yrkeshögskolorna, de i Satakommitténs arbete återstående förbättringarna av grundtryggheten (bl.a. bättre ställning för närståendevårdare och ensamförsörjare), utveckling av föräldraledighetssystemet, åtgärder som förbättrar handelssjöfartens konkurrenskraft (bl.a. genom att den förnyade tonnagelagstiftningen bringas i kraft), att ensam- och småföretagarnas socialskydd förbättras, att Rundradions serviceuppgift tryggas genom en finansieringsnivå som ger finländarna en offentlig service av nuvarande slag, att arbetet med reformen av Ålands självstyrelsesystem påbörjas, ramlagen för samefrågor samt den redan anhängiga reformen av lagstiftningen om likabehandling. Det finns naturligtvis flera vägande projekt, men dessa är några viktiga exempel.
 

Helsingfors den 9 maj 2011

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15