1.) I vilken ordning prioriterar ni de åtgärder ni föreslår för att bli av med underskottet i den offentliga ekonomin, och vilka åtgärder understryker ni?

Alla de åtgärder som Svenska riksdagsgruppen framfört i sitt svar den 2 maj 2011 kommer att behövas. Betoningen är följande:

A. att främja hållbar och stabil ekonomisk tillväxt via en hög sysselsättningsgrad och främjande av företagande och genom att dra nytta av nya innovativa framtidsbranscher såsom grön teknologi och den kreativa ekonomin.

B. åtgärder som förlänger den yrkesverksamma tiden

C. en skattepolitik som främjar sysselsättningen

D. budgetutgiftsdisciplin, höjning av vissa skatter, omfördelning av utgifter för att täcka nya utgiftsbehov och vid behov nedskärning av utgifter

E. strukturella reformer

2.) På vilka konkreta sätt är ni redo att förenhetliga kommunstrukturen och förnya servicestrukturen?

Bashälsovården, specialsjukvården och socialväsendet integreras i enlighet med redan fastslagna riktlinjer och vidare åtgärder vidtas i samma riktning. En utgångspunkt för reformerna är att hälsocentralerna är starka och fungerar. Möjligheter att förnya systemet för finansieringen av hälsovården bör även granskas.

Redan genomförda åtgärder evalueras så att bästa praxis tas i allmänt bruk.

Kommunstrukturen kan förenhetligas genom frivillig samgång som bygger på demokratiska beslut och med hjälp av morötter.

3.) Vilka anser ni vara den kommande regeringsperiodens viktigaste utgiftsbehov och deras storleksklass, och är ni redo att finansiera dessa utgifter inom den nuvarande utgiftsramen? Vilken anser ni vara storleksklassen för behovet att rikta om eller spara in på statsutgifterna?

Men nuvarande utgiftsram torde avses den utgiftsram för kommande år som den nya regeringen beslutar om i höstens budgetmangling.

Under kommande regeringsperiod kommer extrasatsningar att behövas i synnerhet inom åldringsvården och -omsorgen, tryggandet av social rättvisa, sysselsättningen särskilt när det gäller unga och personer med utslagningsrisk, infrastrukturen särskilt i fråga om basunderhållet av vägar och bannätet samt marknadsförings- och internationaliseringsstöd för småföretag.

Tilläggsbehovet av utgifter är svårt att uppskatta, eftersom åtgärder som främjar sysselsättning och ekonomisk tillväxt, t.ex. genom att de ökar köpkraften, inte nödvändigtvis orsakar nettoutgifter. Alla reformer ska genomföras inom ramen för det ekonomiska läget. Det ska finnas beredskap att rikta om eller spara in en till två miljarder euro i utgifter.

4.) Vilka är de viktigaste lagstiftningsprojekten under den kommande valperioden?

Lag om äldreomsorg, helhetspaketet för lagstiftning som siktar till att göra studierna snabbare, grundundervisningens timfördelningsreform, reformen av systemet för finansiering av yrkeshögskolorna, de i Satakommitténs arbete återstående förbättringarna av grundtryggheten (bl.a. bättre ställning för närståendevårdare och ensamförsörjare), utveckling av föräldraledighetssystemet, åtgärder som förbättrar handelssjöfartens konkurrenskraft (bl.a. genom att den förnyade tonnagelagstiftningen bringas i kraft), att ensam- och småföretagarnas socialskydd förbättras, att Rundradions serviceuppgift tryggas genom en finansieringsnivå som ger finländarna en offentlig service av nuvarande slag, att arbetet med reformen av Ålands självstyrelsesystem påbörjas, ramlagen för samefrågor samt den redan anhängiga reformen av lagstiftningen om likabehandling. Det finns naturligtvis flera vägande projekt, men dessa är några viktiga exempel.
 

Helsingfors den 9 maj 2011