Portugal

24.05.2011 kl. 15:59
Under en längre tid har det funnits klara tecken på att Portugal kommer att behöva stöd för att klara av den finansiella kris som landet kommit in i.

I slutet av mars blev läget akut efter att Portugals parlament förkastat regeringens stabilitetsprogram och räntorna på Portugals statslån steg kraftigt då placerarna antog att Portugal inte skulle klara av att betala tillbaka de lån som förfaller i mitten av maj.

Händelseförloppet efter det känner vi till. Portugal begärde att stabiliseringsmekanismen för den europeiska ekonomin aktiveras och att Portugal beviljas lån, Portugals regering har tagit fram ett saneringsprogram som krävs för att lånet skall beviljas och finansministrarna i EU gav ett uttalande om att det är motiverat att bevilja ett lån till Portugal för att säkerställa finansiell stabilitet i euroområdet och i hela Europeiska unionen.

Som villkor ställs att Portugals ekonomi måste nå målen enligt det treåriga saneringsprogrammet som ministrarna godkänt. Åtgärderna är krävande och omvälvande för Portugal. Målet är ändå att trygga de mest sårbara samhällsgruppernas ställning.

Portugal måste snabbt få ner underskottet, stärka tillväxten och konkurrenskraften inom alla statliga sektorer och anpassa den finansiella sektorn. Det innebär nedskärningar i basservicen, sänkta löner i statförvaltningen, stora förvaltningsomstruktureringar, utförsäljning av statlig egendom m.m. Samtidigt skärps övervakningen av åtgärderna.

Inkomsterna ska ökas genom att utvidga skattebasen.

Portugal har i denhär situationen inte många alternativ att välja mellan. De har kört sig själva in i ett hörn. Genom att verkställa saneringsprogrammet kan Portugal klara av att återställa sin ekonomi och samtidigt är chansen större för att krisen inte ska sprida sig vidare.

Idag har vi här i plenisalen fått höra krav om att Finland inte skall delta i räddningsoperationen. Sannfinnarna och vänsterförbundet har meddelat att de inte stöder stöden till Portugal. De är beredda att ta risken och ansvaret för följderna av det som sannolikt skulle följa av att stabilitetsprogrammet förfaller, dvs att krisen skulle sprida sig till Spanien och därifrån vidare till hela euro-området.

Också Finlands ekonomi skulle påverkas dramatiskt om en ny finanskris skulle uppstå. Senaste kris kostade Finland över 40 miljarder euro. Tack vare att Finland hade en stark ekonomi i det skede då krisen uppstod har regeringen kunnat motarbeta de negativa konsekvenserna genom att stimulera ekonomin med hjälp av ökad låntagning. Men som vi vet så skulle det vara omöjligt att klara av en ny finanskris idag på samma sätt, genom ökad låntagning för stimulansmetoder. Därför är det också med tanke på Finlands ekonomi och finländarnas ekonomi mycket klokare och mera ansvarsfullt att delta i euro-områdets gemensamma räddningsoperation, vars syfte framförallt är att förhindra en ny ekonomisk kris i Europa.

Finland beviljar inte villkorslöst stöd till Portugal. Euro-området beviljar inte vi-korslöst stöd till något land. Händelserna i Grekland, Irland och Portugal har inneburit att övervakningen och principerna för stöd och för den ekonomiska politiken måste ses över, bli öppnare och att de gemensamma reglerna görs mera bindande. Det är helt oacceptabelt att en del länder tagit de gemensamma reglerna med en klackspark medan andra följt dem till punkt och prick, så som vi Finland har en tradition av att göra.

Med tanke på framtiden är det tre saker som måste beaktas. För det första. Då det handlar om gemensamma regler som kommit till på demokratisk väg med gemensamma beslut så skall alla följa dem. För EU:s och euro-områdets trovärdighets skull finns det inte alternativ till detta. Därför får sådant slarv och slapphet som förekommit i Portugals ekonomi inte upprepas. Reglerna, övervakningen och följderna av missbruk och slarv bör skärpas. För det andra: Finland måste delta i stabiliseringsprogrammet för Portugal dels för att bära vårt ansvar inom euro-området i den uppkomna situationen och dels för att på det sättet försöka förhindra Portugals kris att spridas till Spanien och hela euro-området. För det tredje: Finland är beroende av den globala ekonomin inklusive EU:s ekonomi. Därför ska vi aktivt också i framtiden delta i utformningen av de gemensamma reglerna och se till att vår politik är sådan att vi uppfattas som trovärdiga och att vi i vår tur får gehör för de behov vi har i frågor som är särskilt viktiga för vårt lands ekonomi och välfärd.

Tal i plenum 24.5.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00