Utlåtande om arbetsgruppens för medborgarinitiativ betänkande

04.07.2011 kl. 13:49
Svenska riksdagsgruppen ansluter sig till arbetsgruppens förslag om förfarandet då medborgarinitiativ inlämnas och behandlas. Gruppen understryker särskilt behovet av så kallad stark autentisering så att personer som ansluter sig till ett medborgarinitiativ på ett tillförlitligt sätt kan identifieras. Detta är viktigt med tanke på initiativinstrumentets legitimitet.

Däremot vill Svenska riksdagsgruppen fästa uppmärksamhet och problematisera frågan om kriterier för när ett medborgarinitiativ kan tas upp till behandling.

Arbetsgruppen fastslår på sidan 23 att grundlagen inte ställer upp några andra begränsningar på medborgarinitiativens innehåll än att de bör formas som förslag eller initiativ till lagstiftning. Arbetsgruppen anser därför att det räcker med att riksdagen och dess grundlagsutskott i samband med behandlingen av ett initiativ tar ställning till om det står i samklang med grundlagen och internationella konventioner som binder Finland.

Enligt den information Svenska riksdagsgruppen har, var grundlagskommitténs avsikt uttryckligen att kriterier skulle definieras i speciallagen, vilket alltså inte nu sker.

Kriterierna är i och för sig problematiska att definiera. Samklang med grundlagen vore en möjlighet, men principiellt kan man resonera så att även en ändring av grundlagen kan komma på fråga som medborgarinitiativ. Det samma gäller internationella konventioner som binder Finland, även Finlands anlutning till dem bör rent principiellt kunna ifrågasättas.


Men det finns principer som kunde betraktas som axiom. Till dem hör de grundläggande mänskliga och medborgerliga rättigheterna, sådana de definieras i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och EU:s grundstadga om medborgerliga rättigheter. Initiativ som strider mot de grundläggande mänskliga och medborgerliga rättigheterna borde inte alls ta upp till behandling.

Till de här rättigheterna hör inte minst principen om icke-diskriminering på basis av etnicitet, kön, ålder, språk, religion, sexuell läggning och så vidare. Initiativ som kränker dessa rättigheter borde inte alls tas upp till behandling i riksdagen.

Om inga kriterier skapas för medborgarinitiativens innehåll finns risken att instrumentets legitimitet urholkas, då diskriminerande initiativ i riksdagen rinner ut i sanden.

Svenska riksdagsgruppen önskar alltså att Justitieministeriet och Statsrådet i den fortsatta beredningen av arbetsgruppens lagförslag överväger att definiera de baskriterier som medborgarinitiativ bör uppfylla för att alls kunna tas till behandling.

Riksdagen, den 30 juni 2011


MIKAELA NYLANDER                                  BJÖRN MÅNSSON
Mikaela Nylander                                          Björn Månsson
Svenska riksdagsgruppens ordförande      Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00