Pressmeddelande

Utlåtande om arbetsgruppens för medborgarinitiativ betänkande

04.07.2011 kl. 13:49

Svenska riksdagsgruppen ansluter sig till arbetsgruppens förslag om förfarandet då medborgarinitiativ inlämnas och behandlas. Gruppen understryker särskilt behovet av så kallad stark autentisering så att personer som ansluter sig till ett medborgarinitiativ på ett tillförlitligt sätt kan identifieras. Detta är viktigt med tanke på initiativinstrumentets legitimitet.

Däremot vill Svenska riksdagsgruppen fästa uppmärksamhet och problematisera frågan om kriterier för när ett medborgarinitiativ kan tas upp till behandling.

Arbetsgruppen fastslår på sidan 23 att grundlagen inte ställer upp några andra begränsningar på medborgarinitiativens innehåll än att de bör formas som förslag eller initiativ till lagstiftning. Arbetsgruppen anser därför att det räcker med att riksdagen och dess grundlagsutskott i samband med behandlingen av ett initiativ tar ställning till om det står i samklang med grundlagen och internationella konventioner som binder Finland.

Enligt den information Svenska riksdagsgruppen har, var grundlagskommitténs avsikt uttryckligen att kriterier skulle definieras i speciallagen, vilket alltså inte nu sker.

Kriterierna är i och för sig problematiska att definiera. Samklang med grundlagen vore en möjlighet, men principiellt kan man resonera så att även en ändring av grundlagen kan komma på fråga som medborgarinitiativ. Det samma gäller internationella konventioner som binder Finland, även Finlands anlutning till dem bör rent principiellt kunna ifrågasättas.

Men det finns principer som kunde betraktas som axiom. Till dem hör de grundläggande mänskliga och medborgerliga rättigheterna, sådana de definieras i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och EU:s grundstadga om medborgerliga rättigheter. Initiativ som strider mot de grundläggande mänskliga och medborgerliga rättigheterna borde inte alls ta upp till behandling.

Till de här rättigheterna hör inte minst principen om icke-diskriminering på basis av etnicitet, kön, ålder, språk, religion, sexuell läggning och så vidare. Initiativ som kränker dessa rättigheter borde inte alls tas upp till behandling i riksdagen.

Om inga kriterier skapas för medborgarinitiativens innehåll finns risken att instrumentets legitimitet urholkas, då diskriminerande initiativ i riksdagen rinner ut i sanden.

Svenska riksdagsgruppen önskar alltså att Justitieministeriet och Statsrådet i den fortsatta beredningen av arbetsgruppens lagförslag överväger att definiera de baskriterier som medborgarinitiativ bör uppfylla för att alls kunna tas till behandling.

Riksdagen, den 30 juni 2011

MIKAELA NYLANDER                                  BJÖRN MÅNSSON
Mikaela Nylander                                          Björn Månsson
Svenska riksdagsgruppens ordförande      Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15