Utlåtande om arbetsgruppens för medborgarinitiativ betänkande

04.07.2011 kl. 13:49
Svenska riksdagsgruppen ansluter sig till arbetsgruppens förslag om förfarandet då medborgarinitiativ inlämnas och behandlas. Gruppen understryker särskilt behovet av så kallad stark autentisering så att personer som ansluter sig till ett medborgarinitiativ på ett tillförlitligt sätt kan identifieras. Detta är viktigt med tanke på initiativinstrumentets legitimitet.

Däremot vill Svenska riksdagsgruppen fästa uppmärksamhet och problematisera frågan om kriterier för när ett medborgarinitiativ kan tas upp till behandling.

Arbetsgruppen fastslår på sidan 23 att grundlagen inte ställer upp några andra begränsningar på medborgarinitiativens innehåll än att de bör formas som förslag eller initiativ till lagstiftning. Arbetsgruppen anser därför att det räcker med att riksdagen och dess grundlagsutskott i samband med behandlingen av ett initiativ tar ställning till om det står i samklang med grundlagen och internationella konventioner som binder Finland.

Enligt den information Svenska riksdagsgruppen har, var grundlagskommitténs avsikt uttryckligen att kriterier skulle definieras i speciallagen, vilket alltså inte nu sker.

Kriterierna är i och för sig problematiska att definiera. Samklang med grundlagen vore en möjlighet, men principiellt kan man resonera så att även en ändring av grundlagen kan komma på fråga som medborgarinitiativ. Det samma gäller internationella konventioner som binder Finland, även Finlands anlutning till dem bör rent principiellt kunna ifrågasättas.


Men det finns principer som kunde betraktas som axiom. Till dem hör de grundläggande mänskliga och medborgerliga rättigheterna, sådana de definieras i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och EU:s grundstadga om medborgerliga rättigheter. Initiativ som strider mot de grundläggande mänskliga och medborgerliga rättigheterna borde inte alls ta upp till behandling.

Till de här rättigheterna hör inte minst principen om icke-diskriminering på basis av etnicitet, kön, ålder, språk, religion, sexuell läggning och så vidare. Initiativ som kränker dessa rättigheter borde inte alls tas upp till behandling i riksdagen.

Om inga kriterier skapas för medborgarinitiativens innehåll finns risken att instrumentets legitimitet urholkas, då diskriminerande initiativ i riksdagen rinner ut i sanden.

Svenska riksdagsgruppen önskar alltså att Justitieministeriet och Statsrådet i den fortsatta beredningen av arbetsgruppens lagförslag överväger att definiera de baskriterier som medborgarinitiativ bör uppfylla för att alls kunna tas till behandling.

Riksdagen, den 30 juni 2011


MIKAELA NYLANDER                                  BJÖRN MÅNSSON
Mikaela Nylander                                          Björn Månsson
Svenska riksdagsgruppens ordförande      Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00