Parlamentariskt Östersjösamarbete till nytta för människan och miljön

26.08.2011 kl. 14:51
På söndagen inleds den 20:e Parlamentariska Östersjökonferensen (Baltic Sea Parliamentary Conference) i Helsingfors. Deltagarna är parlamentariker från nationella och regionala parlament, Nordiska rådet, Baltiska församlingen och Europa Parlamentet.

Ordförandeskapet för BSPC övergår efter årets konferens till Ryssland.

BSPC kom till i efterdyningarna av kalla kriget under en tid då stora förändringar skedde i Europa och särskilt i dess nordöstra del. Miljöfrågorna har alltid funnits högt på agendan men också andra frågor som kräver samarbete över nationsgränser har behandlats. Nu är rätt tidpunkt att blicka framåt och fundera på vilka frågor parlamentarikerna ska betona i fortsättningen. Möjligheternaär många. BSPC fungerar idag som en kontaktlänk mellan regeringarna och gräsrötterna. Vår uppgift är att lyssna, diskutera, se framåt och uppmana regeringarna att stå upp för åtgärder som gynnar miljön och invånarna här.

Många aktiviteter pågår i Östersjöregionen för tillfället, men trots det sker positiva förändringar långsamt, ibland knaggligt och okoordinerat. Takten kan beskrivas som två steg fram och ett steg tillbaka. Ett exempel är Östersjökommissionens (HELCOM) strategi för att återskapa en god miljö i Östersjön till år 2021. Östersjöplanen godkändes år 2007 av regeringarna i Östersjöregionen. Tyvärr klarade alla länder inte av att uppgöra nationella program för genomförandet av de nationella åtagandena inom utsatt tid .Om regeringarna inte nu påskyndar planeringen av konkreta projekt och finansieringsplaner, så finns det en risk för att tidtabellen inte håller. Det skulle vara ett stort bakslag för Östersjöns miljö och för alla 90 miljoner invånare som bor här.

Rysslands och Polens inställning och åtgärder är av stor betydelse, eftersom utsläppen från dessa länder är så stora. I Ryssland har mycket positivt skett under de senaste tio åren då avloppsvattenreningen i St Petersburg effektiverats till den nivå som HELCOM förutsatt. Positivt är också att Kaliningrad nu äntligen får ett modernt avlopssvattenreningsreningsverk. Men fortfarande är det många mindre städer vid den ryska kusten som har ineffektiv rening och förfallna avloppsvattennät. Därför är det så viktigt att den positiva aktivitet som funnits i Ryssland under de senaste åren, får en stark politisk uppbackning också i fortsättningen. Alla länder i Östersjöregionen , också Finland, måste ta sitt ansvar och uppfylla de löften om åtgärder som givits. Finland måste också fortsätta med en aktiv närområdespolitik och stöda verksamhet inom ramen för den nordliga dimensionen.

På årets konferens kommer samarbetet kring civil säkerhet och människohandel att diskuteras. Andra aktuella frågor är sjöfart- och sjösäkerheten och grön tillväxt, dvs en ekonomisk politik som beaktar och går hand i hand med en miljömässigt hållbar utveckling. Gemensamt för alla dessa teman är att de, för att lyckas, förutsätter ett samarbete mellan politiker och andra aktörer i Östersjöregionen. Vi måste tillsammans både identifiera problemen och hitta sätt att lösa dem. BSPC:s uppgift är bl.a. att peka på de möjligheter och fördelar som ett nära samarbete har för både länder och regioner och för den enskilda individen i Östersjöregionen.

Debattartikel i HBL 26.8.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00