AktuelltKolumn

Parlamentariskt Östersjösamarbete till nytta för människan och miljön

26.08.2011 kl. 14:51

På söndagen inleds den 20:e Parlamentariska Östersjökonferensen (Baltic Sea Parliamentary Conference) i Helsingfors. Deltagarna är parlamentariker från nationella och regionala parlament, Nordiska rådet, Baltiska församlingen och Europa Parlamentet.

Ordförandeskapet för BSPC övergår efter årets konferens till Ryssland.

BSPC kom till i efterdyningarna av kalla kriget under en tid då stora förändringar skedde i Europa och särskilt i dess nordöstra del. Miljöfrågorna har alltid funnits högt på agendan men också andra frågor som kräver samarbete över nationsgränser har behandlats. Nu är rätt tidpunkt att blicka framåt och fundera på vilka frågor parlamentarikerna ska betona i fortsättningen. Möjligheternaär många. BSPC fungerar idag som en kontaktlänk mellan regeringarna och gräsrötterna. Vår uppgift är att lyssna, diskutera, se framåt och uppmana regeringarna att stå upp för åtgärder som gynnar miljön och invånarna här.

Många aktiviteter pågår i Östersjöregionen för tillfället, men trots det sker positiva förändringar långsamt, ibland knaggligt och okoordinerat. Takten kan beskrivas som två steg fram och ett steg tillbaka. Ett exempel är Östersjökommissionens (HELCOM) strategi för att återskapa en god miljö i Östersjön till år 2021. Östersjöplanen godkändes år 2007 av regeringarna i Östersjöregionen. Tyvärr klarade alla länder inte av att uppgöra nationella program för genomförandet av de nationella åtagandena inom utsatt tid .Om regeringarna inte nu påskyndar planeringen av konkreta projekt och finansieringsplaner, så finns det en risk för att tidtabellen inte håller. Det skulle vara ett stort bakslag för Östersjöns miljö och för alla 90 miljoner invånare som bor här.

Rysslands och Polens inställning och åtgärder är av stor betydelse, eftersom utsläppen från dessa länder är så stora. I Ryssland har mycket positivt skett under de senaste tio åren då avloppsvattenreningen i St Petersburg effektiverats till den nivå som HELCOM förutsatt. Positivt är också att Kaliningrad nu äntligen får ett modernt avlopssvattenreningsreningsverk. Men fortfarande är det många mindre städer vid den ryska kusten som har ineffektiv rening och förfallna avloppsvattennät. Därför är det så viktigt att den positiva aktivitet som funnits i Ryssland under de senaste åren, får en stark politisk uppbackning också i fortsättningen. Alla länder i Östersjöregionen , också Finland, måste ta sitt ansvar och uppfylla de löften om åtgärder som givits. Finland måste också fortsätta med en aktiv närområdespolitik och stöda verksamhet inom ramen för den nordliga dimensionen.

På årets konferens kommer samarbetet kring civil säkerhet och människohandel att diskuteras. Andra aktuella frågor är sjöfart- och sjösäkerheten och grön tillväxt, dvs en ekonomisk politik som beaktar och går hand i hand med en miljömässigt hållbar utveckling. Gemensamt för alla dessa teman är att de, för att lyckas, förutsätter ett samarbete mellan politiker och andra aktörer i Östersjöregionen. Vi måste tillsammans både identifiera problemen och hitta sätt att lösa dem. BSPC:s uppgift är bl.a. att peka på de möjligheter och fördelar som ett nära samarbete har för både länder och regioner och för den enskilda individen i Östersjöregionen.

Debattartikel i HBL 26.8.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15