Uttalande från Svenska riksdagsgruppens sommarmöte på Åland 1.9

01.09.2011 kl. 12:54
Finlands EU-politik bör enligt Svenska riksdagsgruppen vara ansvarsfull och trygga vårt anseende och vår förhandlingsposition. Finlands krav på säkerheter för sin medverkan i ett andra stödpaket till Grekland måste därför skötas så att alla de länder som bidrar behandlas lika.

 

En situation då Grekland hamnar i en akut likviditetskris försämrar stabiliteten i hela euroområdet. Detta drabbar inte minst ekonomin, sysselsättningen och budgetpolitiken i mindre medlemsländer såsom Finland. För att återställa förtroendet inom euroområdet måste de gemensamt överenskomna spelreglerna för valutasamarbetet bli striktare och efterlevas.

Svenska riksdagsgruppen anser att en stram finanspolitik krävs då nästa års statsbudget görs upp. Det övergripande målet måste vara att minska statens upplåning, så att kommande generationer inte straffas för att vi lever över våra tillgångar. Varje anslag och särskilt varje utgiftsökning måste strängt behovsprövas. Vid behov bör nedskärningar och skatteåtstramningar tidigareläggas.

Samtidigt måste det finnas förnuft i stramheten. Tilläggsanslag och åtgärder som är avsedda att öka statens intäkter ska inte senareläggas, utan tvärtom prioriteras högt. Ett typexempel är bekämpningen av den svarta ekonomin. De medel justitieministeriet äskar för fler åklagare och domare inbringar flerfalt i ökade skatteintäkter.

Hushållsavdragets väl dokumenterade dämpande effekter på den svarta ekonomin och sysselsättningen måste beaktas då avdragets storlek och tillämpningsområde prövas.

Ett exempel på kortsiktig stramhet är att skära ned sådana lantbruksstöd som skulle innebära att vi går miste om EU-stödpengar.  Vi ska inte fatta beslut som försämrar jordbrukarnas inkomstnivå och därmed hotar den inhemska livsmedelsproduktionen.

Regeringen bör leva upp till regeringsprogrammets löfte om ett långsiktigt handlingsprogram för de båda nationalspråken och ett åtgärdsprogram för den pågående riksdagsperioden. Därför måste arbetet inledas redan nästa år med hjälp av de 100 000 euro som justitieministeriet föreslår.

Det samma gäller löftena om att utveckla samordningen av Ålandsfrågorna i statsrådet. Kontakterna mellan riket och Åland bör under alla förhållanden tryggas på svenska.

Samernas nya kulturcentrum bör garanteras anslag för verksamheten. Gruppen vill också slå vakt om sametingets resurser som hotar att drabbas av oskäligt stora nedskärningar.

Svenska riksdagsgruppen håller fast vid höjningen av bastryggheten redan nästa år. Gruppen sätter stor tilltro till skrivningen i regeringsprogrammet om att pensionärsorganisationerna bör sitta med vid de bord där kommande arbetspensioner utarbetas.

Den föreslagna nedskärningstakten inom försvaret är utmanande för den framtida försvarsförmågan. Regeringens sparbeslut borde vidareberedas separat inom försvarsförvaltningen och inte bara i en statsbudget. Svenska riksdagsgruppen anser därför att de föreslagna nedskärningarna bör verkställas såsom regeringsprogrammet förutsätter per år 2015, men med respekt för försvarsförvaltningens behov av intern anpassning.

Då statsandelarna till kommunerna i enlighet med regeringsprogrammet minskas, bör vi undvika en sådan chockeffekt som kan tvinga kommunerna att göra oöverlagda nedskärningar eller plötsligt höja sina skatteuttag. En stegvis nedtrappning av statsandelarna ökar möjligheterna till mer övervägda kompenserande åtgärder i kommunerna.

Svenska riksdagsgruppen värnar om gymnasiernas språkliga autonomi då gymnasienätet ses över. De svenska gymnasierna bör sinsemellan bilda nätverk och administrativa helheter.

Miljöanslagen för Östersjön bör i enlighet med regeringsprogrammet tryggas. Närområdessamarbetet får inte heller skäras ned så att det drabbar strålsäkerheten och reningen av avloppsvatten.

Svenska riksdagsgruppen arbetar för att även Åland ska omfattas av vindkraftens inmatningstariff.

Svenska riksdagsgruppen påminner om regeringens mål att säkerställa en jämn anslagsutveckling för biståndet, för att uppnå nivån 0,7 procent av BNI.

De regioner som nu drabbas av uppsägningar och permitteringar inom skogssektorn måste få stöd till omställning och nysatsningar.

Svenska riksdagsgruppen kräver att verkställigheten av den nya integrationslagen, som träder i kraft 1.9, garanteras tillräckliga resurser.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00