En situation då Grekland hamnar i en akut likviditetskris försämrar stabiliteten i hela euroområdet. Detta drabbar inte minst ekonomin, sysselsättningen och budgetpolitiken i mindre medlemsländer såsom Finland. För att återställa förtroendet inom euroområdet måste de gemensamt överenskomna spelreglerna för valutasamarbetet bli striktare och efterlevas.
Svenska riksdagsgruppen anser att en stram finanspolitik krävs då nästa års statsbudget görs upp. Det övergripande målet måste vara att minska statens upplåning, så att kommande generationer inte straffas för att vi lever över våra tillgångar. Varje anslag och särskilt varje utgiftsökning måste strängt behovsprövas. Vid behov bör nedskärningar och skatteåtstramningar tidigareläggas.
Samtidigt måste det finnas förnuft i stramheten. Tilläggsanslag och åtgärder som är avsedda att öka statens intäkter ska inte senareläggas, utan tvärtom prioriteras högt. Ett typexempel är bekämpningen av den svarta ekonomin. De medel justitieministeriet äskar för fler åklagare och domare inbringar flerfalt i ökade skatteintäkter.
Hushållsavdragets väl dokumenterade dämpande effekter på den svarta ekonomin och sysselsättningen måste beaktas då avdragets storlek och tillämpningsområde prövas.
Ett exempel på kortsiktig stramhet är att skära ned sådana lantbruksstöd som skulle innebära att vi går miste om EU-stödpengar. Vi ska inte fatta beslut som försämrar jordbrukarnas inkomstnivå och därmed hotar den inhemska livsmedelsproduktionen.
Regeringen bör leva upp till regeringsprogrammets löfte om ett långsiktigt handlingsprogram för de båda nationalspråken och ett åtgärdsprogram för den pågående riksdagsperioden. Därför måste arbetet inledas redan nästa år med hjälp av de 100 000 euro som justitieministeriet föreslår.
Det samma gäller löftena om att utveckla samordningen av Ålandsfrågorna i statsrådet. Kontakterna mellan riket och Åland bör under alla förhållanden tryggas på svenska.
Samernas nya kulturcentrum bör garanteras anslag för verksamheten. Gruppen vill också slå vakt om sametingets resurser som hotar att drabbas av oskäligt stora nedskärningar.
Svenska riksdagsgruppen håller fast vid höjningen av bastryggheten redan nästa år. Gruppen sätter stor tilltro till skrivningen i regeringsprogrammet om att pensionärsorganisationerna bör sitta med vid de bord där kommande arbetspensioner utarbetas.
Den föreslagna nedskärningstakten inom försvaret är utmanande för den framtida försvarsförmågan. Regeringens sparbeslut borde vidareberedas separat inom försvarsförvaltningen och inte bara i en statsbudget. Svenska riksdagsgruppen anser därför att de föreslagna nedskärningarna bör verkställas såsom regeringsprogrammet förutsätter per år 2015, men med respekt för försvarsförvaltningens behov av intern anpassning.
Då statsandelarna till kommunerna i enlighet med regeringsprogrammet minskas, bör vi undvika en sådan chockeffekt som kan tvinga kommunerna att göra oöverlagda nedskärningar eller plötsligt höja sina skatteuttag. En stegvis nedtrappning av statsandelarna ökar möjligheterna till mer övervägda kompenserande åtgärder i kommunerna.
Svenska riksdagsgruppen värnar om gymnasiernas språkliga autonomi då gymnasienätet ses över. De svenska gymnasierna bör sinsemellan bilda nätverk och administrativa helheter.
Miljöanslagen för Östersjön bör i enlighet med regeringsprogrammet tryggas. Närområdessamarbetet får inte heller skäras ned så att det drabbar strålsäkerheten och reningen av avloppsvatten.
Svenska riksdagsgruppen arbetar för att även Åland ska omfattas av vindkraftens inmatningstariff.
Svenska riksdagsgruppen påminner om regeringens mål att säkerställa en jämn anslagsutveckling för biståndet, för att uppnå nivån 0,7 procent av BNI.
De regioner som nu drabbas av uppsägningar och permitteringar inom skogssektorn måste få stöd till omställning och nysatsningar.
Svenska riksdagsgruppen kräver att verkställigheten av den nya integrationslagen, som träder i kraft 1.9, garanteras tillräckliga resurser.
