Makt över vår mat

03.09.2011 kl. 14:22
Råvarupriserna på livsmedel är väldigt låga i Finland. Priserna på t.ex. svinkött och spannmål är klart lägre i vårt land än på de flesta håll i övriga Europa. Men ändå är maten dyr. Inom EU betalar endast danskar och irländare mera för sin mat. I år förväntas livsmedelspriserna stiga med ungefär fem procent. De senaste åren har priset på mat stigit snabbare än de övriga konsumentpriserna. Å andra sidan är det skäl att notera att i relation till inkomsterna har maten blivit billigare.

Den kanske största orsaken till de höga matutgifterna i vårt land, är att vi i Finland är "den slutna livsmedelsmarknadens enda utpost i Europa." Det konstaterar Seppo Konttinen i sin bok Suomalainen ruokalasku som gavs ut i förra veckan. Faktum är att dagligvaruhandeln i Finland domineras av två handelskedjor med var sin bokstav i början. Man kan med rätta tala om ett duopol. Tillsammans svarar dessa två kedjor för nästan 80 % av detaljhandeln. Då du går omkring bland din matbutiks rader av hyllor, väljer du förvisso själv vad du sätter ner i korgen, men dina möjligheter att påverka utbudet är minst sagt begränsade. Något förenklat, bestäms både utbudet och priset på maten i vårt land väldigt långt av dessa två kedjor. 
Prisbildningen inom livsmedelskedjan är höljd i dunkel, eftersom de pris som industrin och handeln kommer överens om sinsemellan sällan når ut till offentligheten. Klart är i alla fall att handelns andel av det slutliga priset ökat sedan vi blev medlemmar i EU. Handeln är i en maktposition eftersom de kan spela ut företagen inom livsmedelsindustrin mot varandra. Eller hota med import utifrån. Pressen på industrin förflyttas i sin tur över på primärproducenterna, som under motsvarande tid fått se sin andel av slutpriset reduceras mer och mer.
 
Enligt en studie gjord av Pellervo har handelns andel av slutpriset ökat med en tredjedel under de senaste åtta åren. Med sina i medeltal 52 % av slutpriset är handeln i Finland ”bäst i test” i Västeuropa. T.ex. uppskattade MTK ifjol att producenterna i medeltal fick 3,4 %, industrin 40,9 % och handeln 44,2 % av priset för ett hålbröd. Momsens andel var 11,5 %.

Prisbildningen inom livsmedelskedjan är snedvriden. Jordbruket dras med stora lönsamhetsproblem, och den bästa, och antagligen enda, lösningen skulle vara att producenterna fick en större, eller bättre sagt, en rättvis, andel av matens slutpris. Det är därför positiva nyheter att Konkurrensverket som bäst håller på att göra en utredning om hur konkurrensen inom handeln med livsmedel fungerar. Vi får hoppas att utredningen väcker debatt och leder till förändringar, för den nuvarande situationen är ohållbar.

Konsumenternas intresse för maten – dess ursprung, näringsinnehåll och miljöpåverkan – ökat alltmer. Det är en mycket glädjande trend. Konsumenternas intresse visar att de bryr sig om hela livsmedelskedjan, både produktionen och framställningen av maten är viktiga för dem. Den kommande matmarknaden i Fiskars är ett exempel på det intresse som finns just nu. Förhoppningsvis lockar evenemanget till sig många besökare. Att äta handlar om mer än att få i sig rätt mängd kalorier; mat och måltider berör allt från hälsa och välmående till ekonomi och kultur.

Kolumn i Västra Nyland 03.09.2011

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00