Den kanske största orsaken till de höga matutgifterna i vårt land, är att vi i Finland är "den slutna livsmedelsmarknadens enda utpost i Europa." Det konstaterar Seppo Konttinen i sin bok Suomalainen ruokalasku som gavs ut i förra veckan. Faktum är att dagligvaruhandeln i Finland domineras av två handelskedjor med var sin bokstav i början. Man kan med rätta tala om ett duopol. Tillsammans svarar dessa två kedjor för nästan 80 % av detaljhandeln. Då du går omkring bland din matbutiks rader av hyllor, väljer du förvisso själv vad du sätter ner i korgen, men dina möjligheter att påverka utbudet är minst sagt begränsade. Något förenklat, bestäms både utbudet och priset på maten i vårt land väldigt långt av dessa två kedjor.
Prisbildningen inom livsmedelskedjan är höljd i dunkel, eftersom de pris som industrin och handeln kommer överens om sinsemellan sällan når ut till offentligheten. Klart är i alla fall att handelns andel av det slutliga priset ökat sedan vi blev medlemmar i EU. Handeln är i en maktposition eftersom de kan spela ut företagen inom livsmedelsindustrin mot varandra. Eller hota med import utifrån. Pressen på industrin förflyttas i sin tur över på primärproducenterna, som under motsvarande tid fått se sin andel av slutpriset reduceras mer och mer.
Enligt en studie gjord av Pellervo har handelns andel av slutpriset ökat med en tredjedel under de senaste åtta åren. Med sina i medeltal 52 % av slutpriset är handeln i Finland ”bäst i test” i Västeuropa. T.ex. uppskattade MTK ifjol att producenterna i medeltal fick 3,4 %, industrin 40,9 % och handeln 44,2 % av priset för ett hålbröd. Momsens andel var 11,5 %.
Prisbildningen inom livsmedelskedjan är snedvriden. Jordbruket dras med stora lönsamhetsproblem, och den bästa, och antagligen enda, lösningen skulle vara att producenterna fick en större, eller bättre sagt, en rättvis, andel av matens slutpris. Det är därför positiva nyheter att Konkurrensverket som bäst håller på att göra en utredning om hur konkurrensen inom handeln med livsmedel fungerar. Vi får hoppas att utredningen väcker debatt och leder till förändringar, för den nuvarande situationen är ohållbar.
Konsumenternas intresse för maten – dess ursprung, näringsinnehåll och miljöpåverkan – ökat alltmer. Det är en mycket glädjande trend. Konsumenternas intresse visar att de bryr sig om hela livsmedelskedjan, både produktionen och framställningen av maten är viktiga för dem. Den kommande matmarknaden i Fiskars är ett exempel på det intresse som finns just nu. Förhoppningsvis lockar evenemanget till sig många besökare. Att äta handlar om mer än att få i sig rätt mängd kalorier; mat och måltider berör allt från hälsa och välmående till ekonomi och kultur.
Kolumn i Västra Nyland 03.09.2011
