Kommunreformen kommer – Svenskfinland ska avgöra sin egen framtid

09.09.2011 kl. 09:47
Den kommande kommunreformen har väckt många frågor efter minister Virkkunens pressinformation förra fredagen. Att det blir en tuff kommunreform borde inte komma som en överraskning för de som följde med samlingspartiets och SDP:s valbudskap och som har läst regeringsprogrammet.

- För SFP är målsättningen klar: i samband med den nya kommunreformen skall vi långsiktigt garantera en god basservice för kommuninvånarna på både svenska och finska, säger SFP:s partiordförande Stefan Wallin. Reformen görs inte med tanke dagens eller morgondagens läge, utan med tanke på att servicestrukturen ska vara livskraftig om 10- 15 år.  Det är dags att göra en färdkarta för framtida generationer och deras behov, påpekar Wallin.

Regeringsprogrammets målsättning för kommunreformen är ambitiös, men reformen betyder inte att man i regeringsprogrammet har slagit fast hur stora kommunerna ska vara eller hur många de ska vara. Ännu finns inga beslut hur målsättningen skall uppnås, men klart är att processen startar i höst.

I regeringsprogrammet fastslås att skärgårds- och språkliga förhållanden ska tas hänsyn till i reformen och att man ska säkra den finsk- och svenskspråkiga befolkningens service på enahanda grunder i samband med ändringar av förvaltnings- och områdesgränser. Det här innebär ändå inte att man i Svenskfinland kan luta sig bakåt och hänvisa till undantagen utan man måste själva skapa de nya kommuner som håller långt in i framtiden. Undantagen finns till för de situationer då naturliga helheter inte kan uppnås utan att splittra de svenska områdena.

- I Svenskfinland brukar vi se om vårt eget hus innan någon annan gör det för oss, så ska vi också agera också i denna reform. SFP har alltid utgått i sitt arbete från kommuninvånarnas bästa och även denna gång står vi på kommunivånarnas sida, avslutar Wallin.

SFP

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00