Kommunreformen kommer – Svenskfinland ska avgöra sin egen framtid

09.09.2011 kl. 09:47
Den kommande kommunreformen har väckt många frågor efter minister Virkkunens pressinformation förra fredagen. Att det blir en tuff kommunreform borde inte komma som en överraskning för de som följde med samlingspartiets och SDP:s valbudskap och som har läst regeringsprogrammet.

- För SFP är målsättningen klar: i samband med den nya kommunreformen skall vi långsiktigt garantera en god basservice för kommuninvånarna på både svenska och finska, säger SFP:s partiordförande Stefan Wallin. Reformen görs inte med tanke dagens eller morgondagens läge, utan med tanke på att servicestrukturen ska vara livskraftig om 10- 15 år.  Det är dags att göra en färdkarta för framtida generationer och deras behov, påpekar Wallin.

Regeringsprogrammets målsättning för kommunreformen är ambitiös, men reformen betyder inte att man i regeringsprogrammet har slagit fast hur stora kommunerna ska vara eller hur många de ska vara. Ännu finns inga beslut hur målsättningen skall uppnås, men klart är att processen startar i höst.

I regeringsprogrammet fastslås att skärgårds- och språkliga förhållanden ska tas hänsyn till i reformen och att man ska säkra den finsk- och svenskspråkiga befolkningens service på enahanda grunder i samband med ändringar av förvaltnings- och områdesgränser. Det här innebär ändå inte att man i Svenskfinland kan luta sig bakåt och hänvisa till undantagen utan man måste själva skapa de nya kommuner som håller långt in i framtiden. Undantagen finns till för de situationer då naturliga helheter inte kan uppnås utan att splittra de svenska områdena.

- I Svenskfinland brukar vi se om vårt eget hus innan någon annan gör det för oss, så ska vi också agera också i denna reform. SFP har alltid utgått i sitt arbete från kommuninvånarnas bästa och även denna gång står vi på kommunivånarnas sida, avslutar Wallin.

SFP

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35