Interpellationsdebatten om tryggandet av kommunala närtjänster

29.09.2011 kl. 10:15
Det finländska välfärdssamhället står inför det faktum att kommunstrukturen i vårt land är i behov av förbättring. Servicen, som utgör en av grunderna för välfärden, förverkligas inte i dagsläget på ett för alla rättvist sätt.

Jyrki Katainens regering har i sitt program förbundit sig till att bygga vidare på det arbete som startat med kommun- och servicestrukturreformen, uttryckligen för att skapa en välfungerande kommunstruktur som tillgodoser människans behov. Regeringen har förbundit sig till att förändringarna ska ske rättvist, demokratiskt och med beaktande av de språkliga förhållandena. Likaså kommer långa avstånd och skärgårdsförhållanden att ha betydelse.

Svenska riksdagsgruppen har konsekvent arbetat för en hållbar kommunstruktur. Regeringen arbetar uttryckligen för att trygga servicen och påverkningsmöjligheterna för alla medborgare, i hela landet.

Kärnan är att de tjänster kommuninvånarna behöver i livets alla skeden, som barn, som unga, som vuxna och som äldre ska tryggas. Det är kommuninvånarna och deras behov som är utgångspunkten. I och med förbättringsreformen har vi möjlighet att göra detta, något som interpellanterna på lång sikt äventyrar genom att ifrågasätta behovet av förändring.

Kommunerna som sådana, deras antal och hela kommunstrukturen är inga självändamål, utan medel med vars hjälp invånarnas, medborgarnas, behov ska mötas. I dagsläget fungerar servicen inte för alla. Boningsorten har en alltför stor inverkan på den nivå av service invånarna får. Vårt ansvar är att se till att den service människorna behöver och har rätt till faktiskt är tillgänglig och av hög kvalitet – oberoende av boningsort. Boningsorten får inte avgöra basservicens nivå - välfärden måste finnas till för alla!

Större kommunala enheter kan också skapa förutsättningar för en flexibel personalpolitik – nej, inte med målet att minska personalen, men nog att disponera den effektivt och flexibelt. På det sättet kan också kostnadsökningar stävjas.

Kommunernas storlek och antal har ändå sin betydelse på en viktig punkt: närdemokratin. Just på den punkten kunde man tala om kommunerna som ett, om inte självändamål, så gott ändamål. Eller närmare bestämt alltjämt som ett medel, men ett viktigt sådant, för att trygga invånarnas inflytande.

Det är uppenbart att påverkningsmöjligheterna är större i en mindre än i en stor kommun. Vi har redan nu många kommuner där avståndet mellan medborgare och beslutsfattare är för långt. Men vad är det som säger att inflytandet ska fungera bara just på kommunnivå?

Finland är ett land med aktiva medborgare som tar del av beslutsfattandet i samhället. Vi måste nu vara innovativa och bereda möjligheten att bättre ta till vara denna resurs i kommunerna. Vi måste helt enkelt hitta nya metoder i takt med att kommunerna blir större.

I ungdomslagen förutsätts att unga ska vara delaktiga i det kommunala beslutsfattandet. I cirka 70 procent av landets kommuner finns redan ungdomsfullmäktige och luckorna fylls förhoppningsvis med tiden. Ett sätt att öka de unga kommuninvånarnas inflytande kunde vara att ge ungdomsfullmäktige rätt att vara representerat i kommunernas nämnder och beredande arbetsgrupper. I kombination med att också äldreråden ges inflytande kunde detta förstärka de lokala påverkningsmöjligheterna även i större kommuner.

Stadsdels-, kommundels- och byaråd är andra bra exempel på fungerande närdemokrati. Vid kommunfusioner är det naturligt att ge gamla primärkommuner en sådan ställning, och i redan nu stora kommuner behöver beslutsfattandet en mer lokal komplettering.

Svenska riksdagsgruppen är övertygad om att vi genom individens delaktighet i beslutsfattandet både bygger gemenskap och banar väg för goda beslut!

Samtidigt som kommunerna är medel och inga självändamål, är det viktigt att understryka att kommunerna bör vara aktörer, subjekt, och inte objekt, i den fortsatta reformprocessen. Vi är övertygade om att man lokalt har kapacitet att avgöra sin egen framtid. Vi tror på en reformprocess som inkluderar kommunerna och deras beslutsfattare. Vi anser att ett tecken på respekt är att presentera olika alternativ åt kommuninvånarna att ta ställning till.

All den energi som hittills har ägnats KSSR-processen har ingalunda varit bortkastad, utan tvärtom ytterst värdefull. Reformerna har fått kommunerna att se över, rationalisera och effektivera sina servicestrukturer, och framför allt att prioritera och prioritera rätt.  De kommuner som har valt samgång har gjort klokt, men de som i stället har sökt effektivt samarbete med grannkommuner har gjort lika klokt. De lokala förhållandena har fått avgöra.

Där kommungränserna finns, och kvarstår, bör de vara flexibla i förhållande till den service som erbjuds. Det måste gå an att utnyttja grannkommunens tjänster om de ligger närmare än den egna kommunens.

Regeringen Katainen är inne på rätt spår när den förbundit sig till en förbättringsreform. Utgångspunkten i arbetet är regeringsprogrammet. Vi vill understryka tre viktiga faktorer som regeringen förbundit sig att beakta i det fortsatta reformarbetet: de geografiska avstånden, skärgårdsförhållanden och språkförhållanden. Det är viktigt att inse att de här kriterierna inte bildar automatiska och generella undantag från behovet att alls se över strukturerna, utan de ska beaktas då slutsatserna dras.

En kommun i Lappland eller i skärgården kan inte avkrävas samma befolkningsunderlag som kommuner i gemen, och då kommuner och samarbetsområden av olika slag bildas ska servicen på de båda nationalspråken – och i sameområdena på samiska – tryggas på minst nuvarande nivå. Svenska riksdagsgruppen utgår från att servicen i verkligheten ska bli bättre. För att långsiktigt trygga landets tvåspråkighet är det lika viktigt är att det också i framtiden finns kommuner med svenska som majoritets- och förvaltningsspråk.

Det är också viktigt att se till metropolområdets framtid. Samma lösningsmodeller som fungerar för det övriga Finland fungerar inte i metropolen. I huvudstadsregionens fyra städer bor det 65 000 svenskspråkiga och otaliga tvåspråkiga. Det är en stor befolkningsgrupp vars service på sitt modersmål man bättre kunde garantera med hjälp av bättre koordinering i huvudstadsregionen.

Svenska riksdagsgruppen anser att tvångsfusioner av kommuner vore ett bevis på misslyckande från både kommunernas och statens sida. I stället litar vi på att kommunerna själva agerar, med invånarnas bästa för ögonen.

Förvisso behöver kommunerna arbetsro. Men just därför är det viktigt att de nu förekommer och inte låter sig förekommas, och har blicken fäst tillräckligt långt in i framtiden. Då strukturerna byggs upp inte bara för stundens behov utan för en överskådlig framtid, då kan kommunerna räkna med arbetsro i fortsättningen. Halvmesyrer ger inte arbetsro.

Målsättningen måste vara att genomföra en språkligt hållbar kommunreform som gör vardagen bättre för vårt lands befolkning. I denna förbättringsreform måste demokrati, rättvisa och välfärd utgöra grundprinciperna. Tillsammans, med kommunerna som aktiva deltagare i processen, kommer vi att bygga en hållbar struktur för framtiden.

 

Ulla-Maj Wideroos höll gruppanförandet 28.9.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15