Halla-Aho har gått för långt

29.09.2011 kl. 10:18
Mycket uppmärksamhet har under hösten riktats på retoriken som sannfinländska riksdagsledamöter använt sig av i offentligheten. Förra veckan var den stora frågan riksdagsledamot Jussi Halla-Ahos medialt uppmärksammade kommentarer på Facebook.

Som känt uttalade sig förvaltningsutskottets ordförande om behovet av att inrätta en militärjunta i Grekland som lösning på oviljan att genomföra nödvändiga reformer i landet.

Man kan undra om reaktionerna på facebookyttrandena varit överdimensionerade. Själv har jag funderat på om det är värt att skriva om saken av två orsaker. För det första kan man fråga sig om inte just det att man nappar på dessa kommentarer bidrar till att ge dem ännu mera uppmärksamhet. För det andra kan man fråga sig om det inte leder till att sätta fokus mer på enskilda riksdagsledamöters uttalanden än på det viktigaste, det vill säga det egentliga lagstiftningsarbetet som riksdagen har ansvar för. Halla-Ahos yttranden går dock inte att förbise. Flera människor frågar om saken och som medlem av förvaltningsutskottet anser jag det vara viktigt att ta ställning, både ur ett rent principiellt och ur ett mera praktiskt perspektiv.

Principiellt är det i sig oroande att en riksdagsledamot i en demokrati ifrågasätter värdet av just demokratin som styrelseskick. Det är svårt att godta bortförklaringarna om att det endast rörde sig om svart humor. När en riksdagsledamot yttrar sig offentligt måste man ju utgå ifrån att han menar vad han säger. Och hur vi än är lagda vad humor beträffar, lär vi oss alla att det finns vissa saker man inte skämtar om. Undertonen i skämtet, om det alltså var ett skämt, var dessutom motbjudande. När det frågas var gränsen på uttalanden av riksdagsledamöter egentligen går är det rätt så enkelt att svara: här. Tal om inrättande av militärjuntor är inte acceptabelt. En riksdagsledamot bör använda sig av sitt omdöme när han uttalar sig, och om omdömet saknas, behövs en motreaktion. Annars kan det gå så att det oacceptabla i tysthet accepteras.

Det andra som oroar i uttalandena är konsekvenserna för det praktiska, dagliga lagstiftningsarbetet i riksdagen. Det finns frågor på agendan som måste behandlas helt enkelt för att landet ska fungera. Ordföranden för förvaltningsutskottet har valts av riksdagen och har därmed fått ett förtroende av inte bara sina egna väljare att se till att arbetet fortskrider. Här har det inte i princip funnits något att klaga över. Nu riskerar dock lagstiftningsarbetet att hamna i skuggan av sensationsvärdet som utskottsordförandes uttalanden ger upphov till. Det vore på sin plats att komma ihåg att också riksdagen och förvaltningsutskottet behöver arbetsro.

Man kan med rätta fråga sig hur sagan kommer att sluta. De flesta inser att spekulationerna om Jussi Halla-Ahos ställning som ordförande för utskottet kommer att fortsätta. Till och med hans egen riksdagsgrupp har vidtagit disciplinära åtgärder och uteslutit honom för en två veckors period – något som inte går att vifta bort då diskussioner om förtroende kommer upp. För att undvika vidare skada åt lagstiftningsarbetet borde Halla-Aho inse att han som politiker ska dra konsekvenserna av sitt agerande och självmant avgå. Annars riskerar han att försvåra det viktiga arbetet i förvaltningsutskottet - något som hela landet tar skada av.

Krönika i vasabladet vecka 38
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15