Kolumn

Förändringens vindar

03.10.2011 kl. 10:59

Förändringens vindar fortsätter att blåsa över kommunerna i vårt land – och just nu känns det kanske mest som en oväntad orkan som ingen vet varifrån den kom eller vart den är på väg. Tecken i skyn, och inte bara det, utan tydliga linjedragningar från olika politiska håll, har det ändå funnits rätt länge. Redan under den förra riksdagsperioden kunde man ana att för en regering där basen utgörs av samlingspartiet och socialdemokraterna skulle den pågående KSSR-processen inte vara nog.

Kommunreformen kan antagligen sägas vara den mest omvälvande förändring som regeringen förbundit sig till. Ur ett finlandssvenskt perspektiv, är det mycket viktigt att det redan i regeringsprogrammet konstaterades att områdens särdrag, så som långa avstånd, skärgårdsmiljö och språkliga förhållanden, ska beaktas. Möjligheten att få service på sitt modersmål ska också tryggas. Dessa skrivingar utgör en trygghetsfaktor som vi inte ska underskatta, men de betyder ändå inte att de svensk- och tvåspråkiga kommunerna inte skulle beröras av reformen.

Då reformen nu startar, är det viktigt att kommunerna själva funderar på hurdana lösningar de vill ha. Alternativet att motsätta sig allting i väntan på att stormen ska bedarra, är knappast det rätta; stormen kommer inte att försvinna eller åtminstone inte dra förbi utan att den medfört förändringar. Regeringen med minister Virkkunen i spetsen har varit tydliga i sina budskap, nu senast i samband med interpellationsdebatten i riksdagen den här veckan.

I samband med reformen, där kommunerna blir färre och större, bör vi fundera på hur vi ska kunna utveckla närdemokratin. Endast ett samhälle där man känner sig delaktig, engagerar och motiverar. Styrkan i små kommuner ligger i en stark känsla av gemenskap och en klar identitet. Alla känner alla, alla drar åt samma håll, och talkoandan är hög. Det här är en resurs som vi måste slå vakt om i reformarbetet så att den inte går förlorad i samband med kommunsammanslagningar.

Ett sätt att skapa en starkare närdemokrati kunde vara använda sig av stadsdels-, kommundels- eller byaråd. Ungdomsfullmäktige kunde också få en större roll. Ett annat alternativ kunde vara att dela in kommunerna i så kallade valkretsar, vilket har gjorts i vissa kommuner i Sverige. På så sätt skulle alla delar av den nya kommunen ha sin representation tryggad i fullmäktige.

Det är en svår – och beklaglig – situation som uppstått då en del kommuner som agerat i enlighet med KSSR, nu finner att förhållningsreglerna har ändrats. T.ex. för både Ingås och Hangös del kommer den nya strukturlagen antagligen att betyda att man på nytt måste se över sina strategier. Å andra sidan, om vi tänker på Sjundeå, kan det hända att kommunreformen medför nya alternativ, och att resultatet i folkomröstningen (om det följs) gav kommunen den respit man behöver.

Ett av de viktigaste målen med kommunreformen är att kunna garantera grundläggande service åt alla medborgare, oberoende av vilken kommun de råkar vara bosatta i. För att reformen ska kunna ske konstruktivt, bör regeringen lyssna på de kommunala beslutsfattarna och kommuninvånarna. Det bästa slutresultatet uppnås om kommunerna själva är proaktiva. På det sättet kan vi skapa starka kommuner som kan erbjuda sina invånare tjänster av hög kvalitet, som kan driva en aktiv näringspolitik och som kan svara på de utmaningar vi har att vänta i framtiden.

Kolumn i Västra Nyland 1.10.2011

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15