Blomqvist: Basväghållningen avgörande för bygderna!

14.10.2011 kl. 14:52
Under den gångna veckan har riksdagen diskuterat regeringens proposition till statsbudget för år 2012. I remissdebatten lyfte riksdagsledamot Thomas Blomqvist (SFP) upp vikten av att hålla den existerande infrastrukturen i skick.
- I det här ekonomiska läget bör vi prioritera underhållet och förbättrandet av det nuvarande väg- och spårnätet. Exempel på förbättrings- och underhållsprojekt som borde förverkligas är fortsättningen på grundförbättringen av kustbanan mellan Åbo och Helsingfors. Elektrifieringen av Hangö-Hyvinge banan skulle vara viktig både för Hangö hamns del och för hela den västnyländska regionen.

- Bastrafikledshållningen lider av år av otillräcklig finansiering, och i längden är det ohållbart om vi inte gör tillräckliga investeringar inom området. Därför är det mycket positivt att regeringen valt att inte sänka anslaget i nästa års budget, trots att vi lever i ekonomiskt knappa tider.

För att få bukt med den långa listan av behövliga projekt, äskade Blomqvist i en budgetmotion om tilläggsanslag för basväghållningen i Nyland, och lyfte i en skild motion fram förbättringen av riksväg 25 på sträckan Hangö-Mäntsälä. Blomqvist lämnade även in budgetmotioner om specifika landsvägar i både Väst- och Östnyland. Med dessa motioner ville Blomqvist lyfta fram bygdevägarnas betydelse för att människor ska kunna leva och bo på landet; med tanke på landsbygdens livskraft är det mycket viktigt att vägarna hålls i ett farbart skick – också på hösten då regnet ofta åstadkommer stora skador på grusvägarna.

I sitt inlägg i budgetdebatten tog Blomqvist också fasta på de stora nedskärningar som är att vänta inom både försvaret och jord- och skogsbrukssektorn.

- Det är beklagligt att budgetförslaget, så som det nu lyder, i praktiken leder till en lönesänkning för våra bönder. Även om det ingår flera bra skrivningar i regeringsprogrammet gällande t.ex. den finländska livsmedelsbranschen som en framtidsbransch och genomförandet av ett utvecklingsprogram för den ekologiska och närproducerade maten, är sanningen ändå den att inkomsterna sjunker.

Blomqvist betonade att det enda sättet att lösa lönsamhetskrisen inom jordbruket är att öka inkomsterna från marknaden och öka primärproducenternas andel av livsmedelsprodukternas slutpris. Med tanke på jordbrukets framtid, spelar landsbygdsrådgivningen en viktig roll, då den bidrar till att göra jordbruket mera miljövänligt och produktivt. Anslaget för rådgivningen borde därför höjas i riksdagsbehandlingen, ansåg Blomqvist.

Beträffande den stundande reformen av försvaret, konstaterade Blomqvist att det är viktigt att vi noga funderar på hur vi bäst kan lotsa försvaret genom tiden av omställning. Försvarsförmågan får inte äventyras i något skede av reformen. I sitt anförande uttryckte Blomqvist också sitt stöd för att trygga ett tillräckligt anslag för krigs- och frontveteranernas rehabilitering.


Dessa motioner lämnade Thomas Blomqvist in i år:

- Anslag för basväghållning
- Anslag för förbättring av riksväg 25 på sträckan Hangö – Mäntsälä
- Anslag för att slutföra beläggningen av Labbyvägen – Hindersbyvägen inom Nylands NTM-centrals ansvarsområde
- Anslag för att förnya beläggningen på Bromarvvägen/Vättlaxvägen
- Anslag för att förse Påvalsbyvägen/Hommansbyvägen med beläggning
- Anslag för landsbygdsrådgivning
- Anslag för iståndsättningen av byggnader vid Strömfors bruk
SFP

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00