Blomqvist: Basväghållningen avgörande för bygderna!

14.10.2011 kl. 14:52
Under den gångna veckan har riksdagen diskuterat regeringens proposition till statsbudget för år 2012. I remissdebatten lyfte riksdagsledamot Thomas Blomqvist (SFP) upp vikten av att hålla den existerande infrastrukturen i skick.
- I det här ekonomiska läget bör vi prioritera underhållet och förbättrandet av det nuvarande väg- och spårnätet. Exempel på förbättrings- och underhållsprojekt som borde förverkligas är fortsättningen på grundförbättringen av kustbanan mellan Åbo och Helsingfors. Elektrifieringen av Hangö-Hyvinge banan skulle vara viktig både för Hangö hamns del och för hela den västnyländska regionen.

- Bastrafikledshållningen lider av år av otillräcklig finansiering, och i längden är det ohållbart om vi inte gör tillräckliga investeringar inom området. Därför är det mycket positivt att regeringen valt att inte sänka anslaget i nästa års budget, trots att vi lever i ekonomiskt knappa tider.

För att få bukt med den långa listan av behövliga projekt, äskade Blomqvist i en budgetmotion om tilläggsanslag för basväghållningen i Nyland, och lyfte i en skild motion fram förbättringen av riksväg 25 på sträckan Hangö-Mäntsälä. Blomqvist lämnade även in budgetmotioner om specifika landsvägar i både Väst- och Östnyland. Med dessa motioner ville Blomqvist lyfta fram bygdevägarnas betydelse för att människor ska kunna leva och bo på landet; med tanke på landsbygdens livskraft är det mycket viktigt att vägarna hålls i ett farbart skick – också på hösten då regnet ofta åstadkommer stora skador på grusvägarna.

I sitt inlägg i budgetdebatten tog Blomqvist också fasta på de stora nedskärningar som är att vänta inom både försvaret och jord- och skogsbrukssektorn.

- Det är beklagligt att budgetförslaget, så som det nu lyder, i praktiken leder till en lönesänkning för våra bönder. Även om det ingår flera bra skrivningar i regeringsprogrammet gällande t.ex. den finländska livsmedelsbranschen som en framtidsbransch och genomförandet av ett utvecklingsprogram för den ekologiska och närproducerade maten, är sanningen ändå den att inkomsterna sjunker.

Blomqvist betonade att det enda sättet att lösa lönsamhetskrisen inom jordbruket är att öka inkomsterna från marknaden och öka primärproducenternas andel av livsmedelsprodukternas slutpris. Med tanke på jordbrukets framtid, spelar landsbygdsrådgivningen en viktig roll, då den bidrar till att göra jordbruket mera miljövänligt och produktivt. Anslaget för rådgivningen borde därför höjas i riksdagsbehandlingen, ansåg Blomqvist.

Beträffande den stundande reformen av försvaret, konstaterade Blomqvist att det är viktigt att vi noga funderar på hur vi bäst kan lotsa försvaret genom tiden av omställning. Försvarsförmågan får inte äventyras i något skede av reformen. I sitt anförande uttryckte Blomqvist också sitt stöd för att trygga ett tillräckligt anslag för krigs- och frontveteranernas rehabilitering.


Dessa motioner lämnade Thomas Blomqvist in i år:

- Anslag för basväghållning
- Anslag för förbättring av riksväg 25 på sträckan Hangö – Mäntsälä
- Anslag för att slutföra beläggningen av Labbyvägen – Hindersbyvägen inom Nylands NTM-centrals ansvarsområde
- Anslag för att förnya beläggningen på Bromarvvägen/Vättlaxvägen
- Anslag för att förse Påvalsbyvägen/Hommansbyvägen med beläggning
- Anslag för landsbygdsrådgivning
- Anslag för iståndsättningen av byggnader vid Strömfors bruk
SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00