Svenska riksdagsgruppens budgetmotioner 2012

17.10.2011 kl. 15:08
Krigsveteraner, bistånd, miljö, väg- och järnvägsbyggen, integration och mentalvård är några exempel på ändamål som Svenska riksdagsgruppens medlemmar lämnat in budgetmotioner om inför den fortsatta riksdagsbehandlingen av nästa års budgetförslag. Sammanlagt handlar det om 46 motioner.

Gruppordförande Mikaela Nylander äskar två miljoner för rehabiliteringen av krigsveteraner och tre för basväghållningen. Hon motionerar också om telefonrådgivning angående våld i närförhållanden, högre anslag till arbetet mot våld mot kvinnor och för mentalvård. Vidare vill hon ha två miljoner för grundförbättring av Lovisa-Lahtis-järnvägen, en miljon för Borgå skärgårdsväg och en mindre summa för asfaltering av vägen Labby-Hindersby.

 

Första vice ordförande Ulla-Maj Wideroos vill möjliggöra sjukförsäkringsersättning för vaccin och höja anslaget för rehabilitering av krigsinvaliders makor och änkor.

 

Andre vice ordförande Thomas Blomqvist äskar 20 miljoner för basväghållningen och lika mycket för förbättring av riksväg 25 Hangö-Mäntsälä. Också han vill ha anslag för tre namngivna vägprojekt i Nyland. Han önskar också öka anslaget för landsbygdsrådgivning och ett mindre anslag för iståndsättning av byggnader vid Strömfors bruk.

 

Christina Gestrin yrkar på högre anslag för miljövårdsarbeten, för reduceringsfiske, för vattenförsörjning och skyddet mot översvämningar samt för Finlands Yrkesfiskarförbund. Fyra miljoner föreslår hon för psykiatriska tjänster för barn och ungdom och 100.000 euro till Folktinget.

 

Astrid Thors äskar sammanlagt cirka 3,5 miljoner, men föreslår samtidigt nedskärningar för det dubbla, sju miljoner. Hon vill finansiera programmet för att minska våld mot kvinnor med 1,6 miljoner och öka anslagen för integration med närmare en miljon. Finlands kulturinstitut i utlandet föreslås få närmare en halv miljon. Thors vill också ge pengar till organisationer typ marthorna som ger utsatta familjer råd om huslig ekonomi, och öka kvinnoförbundens statsanslag. Minskade anslag föreslår hon för det social- och hälsopolitiska utvecklingsprogrammet och för förvaltningens skyddade nätförbindelser.

 

Mats Nylund har det största antalet motioner, 12. Mest pengar vill han reservera för trafiksäkerhetsförbättring av stamväg 63 mellan Evijärvi och Kaustby, och för bankorsningen i Bennäs och elektrifiering av banavsnittet Bennäs-Alholmen. Vid sidan av några andra vägprojekt i Österbotten vill han också främja vattenförsörjningsprojektet i Jakobstad, Pedersöre och Kronoby, kartläggningen av sura sulfatjordar och forskningen kring växthusnäringen. Han vill också öka statsanslaget för 4 H, anslaget för byaverksamhet och anslaget för mer frukt och grönsaker i skolmaten.

 

Ålands ledamot Elisabeth Nauclér står för det största enskilda äskandet, 21 miljoner i tillägg till biståndsanslagen. Hon vill också anslå fem miljoner för att trygga Finnfunds verksamhet.

 

Lars Erik Gästgivars är sparsam, och har inlämnat bara en budgetmotion, i vilken han yrkar på 300.000 euro till Världsnaturarvet Kvarken.

 

Som en av regeringsgrupperna har Svenska riksdagsgruppen reell möjlighet att få en del av dessa motioner beaktade i budgetbehandlingen. Övriga motioner fungerar som påminnelser om angelägna ändamål som i fortsättningen borde beviljas ökade budgetanslag. De sittande ministrarna lämnar av tradition inte in budgetmotioner.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00