Svenska riksdagsgruppens budgetmotioner 2012

17.10.2011 kl. 15:08
Krigsveteraner, bistånd, miljö, väg- och järnvägsbyggen, integration och mentalvård är några exempel på ändamål som Svenska riksdagsgruppens medlemmar lämnat in budgetmotioner om inför den fortsatta riksdagsbehandlingen av nästa års budgetförslag. Sammanlagt handlar det om 46 motioner.

Gruppordförande Mikaela Nylander äskar två miljoner för rehabiliteringen av krigsveteraner och tre för basväghållningen. Hon motionerar också om telefonrådgivning angående våld i närförhållanden, högre anslag till arbetet mot våld mot kvinnor och för mentalvård. Vidare vill hon ha två miljoner för grundförbättring av Lovisa-Lahtis-järnvägen, en miljon för Borgå skärgårdsväg och en mindre summa för asfaltering av vägen Labby-Hindersby.

 

Första vice ordförande Ulla-Maj Wideroos vill möjliggöra sjukförsäkringsersättning för vaccin och höja anslaget för rehabilitering av krigsinvaliders makor och änkor.

 

Andre vice ordförande Thomas Blomqvist äskar 20 miljoner för basväghållningen och lika mycket för förbättring av riksväg 25 Hangö-Mäntsälä. Också han vill ha anslag för tre namngivna vägprojekt i Nyland. Han önskar också öka anslaget för landsbygdsrådgivning och ett mindre anslag för iståndsättning av byggnader vid Strömfors bruk.

 

Christina Gestrin yrkar på högre anslag för miljövårdsarbeten, för reduceringsfiske, för vattenförsörjning och skyddet mot översvämningar samt för Finlands Yrkesfiskarförbund. Fyra miljoner föreslår hon för psykiatriska tjänster för barn och ungdom och 100.000 euro till Folktinget.

 

Astrid Thors äskar sammanlagt cirka 3,5 miljoner, men föreslår samtidigt nedskärningar för det dubbla, sju miljoner. Hon vill finansiera programmet för att minska våld mot kvinnor med 1,6 miljoner och öka anslagen för integration med närmare en miljon. Finlands kulturinstitut i utlandet föreslås få närmare en halv miljon. Thors vill också ge pengar till organisationer typ marthorna som ger utsatta familjer råd om huslig ekonomi, och öka kvinnoförbundens statsanslag. Minskade anslag föreslår hon för det social- och hälsopolitiska utvecklingsprogrammet och för förvaltningens skyddade nätförbindelser.

 

Mats Nylund har det största antalet motioner, 12. Mest pengar vill han reservera för trafiksäkerhetsförbättring av stamväg 63 mellan Evijärvi och Kaustby, och för bankorsningen i Bennäs och elektrifiering av banavsnittet Bennäs-Alholmen. Vid sidan av några andra vägprojekt i Österbotten vill han också främja vattenförsörjningsprojektet i Jakobstad, Pedersöre och Kronoby, kartläggningen av sura sulfatjordar och forskningen kring växthusnäringen. Han vill också öka statsanslaget för 4 H, anslaget för byaverksamhet och anslaget för mer frukt och grönsaker i skolmaten.

 

Ålands ledamot Elisabeth Nauclér står för det största enskilda äskandet, 21 miljoner i tillägg till biståndsanslagen. Hon vill också anslå fem miljoner för att trygga Finnfunds verksamhet.

 

Lars Erik Gästgivars är sparsam, och har inlämnat bara en budgetmotion, i vilken han yrkar på 300.000 euro till Världsnaturarvet Kvarken.

 

Som en av regeringsgrupperna har Svenska riksdagsgruppen reell möjlighet att få en del av dessa motioner beaktade i budgetbehandlingen. Övriga motioner fungerar som påminnelser om angelägna ändamål som i fortsättningen borde beviljas ökade budgetanslag. De sittande ministrarna lämnar av tradition inte in budgetmotioner.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30