Svenska riksdagsgruppen: Nu avslöjas den sannfinska språkagendan

21.10.2011 kl. 09:07

Sannfinländarna har med sin skuggbudget bekräftat den äktfinska språkpolitik partiet står för, fastslår Svenska riksdagsgruppen i ett uttalande på torsdagen. Då budgetmotionen vill "rationalisera tvångssvenskan" och påtalar den nuvarande "tvångssvensklagstiftningens" kostnadseffekter föreslås ironiskt nog inga inbesparingar, utan en utredning som naturligtvis skulle kosta. Men den bakomliggande avsikten är uppenbar: att i strid med Grundlagen rubba svenskan som det ena av Finlands nationalspråk.

Då sannfinländarna vill ersätta svensk myndighetsservice med "tolkning på distans" och motiverar det med att metoden används "med andra språkgrupper" strider det mot de svenskspråkigas grundrättigheter. Det handlar ju inte om några privilegier, utan uttryckligen om grundläggande medborgerliga rättigheter, slår Svenska riksdagsgruppen fast.

Grundrättigheter kan aldrig mätas i pengar. Men då sannfinländarna påtalar att "tvångssvenskan förorsakar rikligt med indirekta kostnader för folkhushållet" bortser de från motsvarande ekonomiska fördelar av landets tvåspråkighet, inte minst i umgänget med det övriga Norden, som också är Finlands största handelspartner. Dessa fördelar är avsevärt större än kostnaderna. Sannfinländarna ifrågasätter med sin språkpolitik Finlands ställning som ett nordiskt land.

Svenska riksdagsgruppen utmanar sannfinländarna till gemensamma insatser till försvar för alla mindre språk i Europa, till vilka både finskan och svenskan hör.

Också sannfinländarnas krav på att börja beskatta allmännyttiga stiftelser är särskilt riktat mot svenskan, då sex av de tio stiftelser som räknas upp i motionstexten är svenskspråkiga. Utan både de svenska och de finska stiftelsernas och fondernas insatser för kulturen, utbildningen, forskningen, medicinen, organisationsstrukturen, hyresbostadsutbudet och så vidare skulle stat och kommuner tvingas betala mer för allt detta, påpekar Svenska riksdagsgruppen.

Sannfinländarna uppger att rättvisa är ett av deras övergripande mål. Men den rättvisan verkar vara ytterst selektiv. I skuggbudgeten föreslås lägre anslag för bistånd och för flyktingar och invandrare, och så ifrågasätts den mindre av de två nationella språkgrupperna. Var blev rättvisan, frågar Svenska riksdagsgruppen.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin

02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.

26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.

28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.

14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00