Svenska riksdagsgruppen: Nu avslöjas den sannfinska språkagendan

21.10.2011 kl. 09:07

Sannfinländarna har med sin skuggbudget bekräftat den äktfinska språkpolitik partiet står för, fastslår Svenska riksdagsgruppen i ett uttalande på torsdagen. Då budgetmotionen vill "rationalisera tvångssvenskan" och påtalar den nuvarande "tvångssvensklagstiftningens" kostnadseffekter föreslås ironiskt nog inga inbesparingar, utan en utredning som naturligtvis skulle kosta. Men den bakomliggande avsikten är uppenbar: att i strid med Grundlagen rubba svenskan som det ena av Finlands nationalspråk.

Då sannfinländarna vill ersätta svensk myndighetsservice med "tolkning på distans" och motiverar det med att metoden används "med andra språkgrupper" strider det mot de svenskspråkigas grundrättigheter. Det handlar ju inte om några privilegier, utan uttryckligen om grundläggande medborgerliga rättigheter, slår Svenska riksdagsgruppen fast.

Grundrättigheter kan aldrig mätas i pengar. Men då sannfinländarna påtalar att "tvångssvenskan förorsakar rikligt med indirekta kostnader för folkhushållet" bortser de från motsvarande ekonomiska fördelar av landets tvåspråkighet, inte minst i umgänget med det övriga Norden, som också är Finlands största handelspartner. Dessa fördelar är avsevärt större än kostnaderna. Sannfinländarna ifrågasätter med sin språkpolitik Finlands ställning som ett nordiskt land.

Svenska riksdagsgruppen utmanar sannfinländarna till gemensamma insatser till försvar för alla mindre språk i Europa, till vilka både finskan och svenskan hör.

Också sannfinländarnas krav på att börja beskatta allmännyttiga stiftelser är särskilt riktat mot svenskan, då sex av de tio stiftelser som räknas upp i motionstexten är svenskspråkiga. Utan både de svenska och de finska stiftelsernas och fondernas insatser för kulturen, utbildningen, forskningen, medicinen, organisationsstrukturen, hyresbostadsutbudet och så vidare skulle stat och kommuner tvingas betala mer för allt detta, påpekar Svenska riksdagsgruppen.

Sannfinländarna uppger att rättvisa är ett av deras övergripande mål. Men den rättvisan verkar vara ytterst selektiv. I skuggbudgeten föreslås lägre anslag för bistånd och för flyktingar och invandrare, och så ifrågasätts den mindre av de två nationella språkgrupperna. Var blev rättvisan, frågar Svenska riksdagsgruppen.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00