Självständighet värd att firas

27.11.2011 kl. 16:12
Osäkerheten på finansmarknaden fortsätter. Utsikterna för den finländska ekonomin är inte de bästa, och i knappa tider är svängrummet i budgeten ganska litet. Trots det presenterade regeringen den här veckan en komplettering av budgetpropositionen för år 2012, som enligt min mening innehåller några mycket viktiga tillägg.

Anslaget för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten fördubblas nästan jämfört med det belopp som ingick i det ursprungliga förslaget. Speciellt för dem som bor ute i skärgården eller på glesbygden är det mycket viktigt att läkarhelikoptrarna finns. Läkarhelikoptrarna är en så viktig trygghetsfaktor och livförsäkring att det är ett klokt förslag att staten genom ökade anslag tryggar verksamheten i dess nuvarande omfattning.

Ett annat mycket viktigt tillägg är de fyra miljoner med vilket anslaget för rehabiliteringen av våra frontveteraner föreslås utökas. Med tanke på att november nu lider mot sitt slut och att vi snart igen har glädjen att fira vårt lands självständighet, kom förslaget verkligen lämpligt. Om det inte vore för våra frontveteraner skulle vi knappast ha något att fira den 6 december. Därför är jag glad över att regeringen kompletterar sitt förslag till den här delen, det gör man säkert mycket tack vare den aktivitet som veteranorganisationerna visat i ärendet, men också för att väldigt många här i riksdagen talat för samma sak. För mig framstår det som helt klart att det är allas vår hederssak att ta hand om dem som tog hand om och, med sitt liv som insats, försvarade vårt land då dess suveränitet var hotad.

Vår självständighet var aldrig en självklarhet, och vägen från storfurstendöme via ett krigshärjat land till välfärdsstat har krävt stora uppoffringar av vårt folk. I dagens läge tas självständigheten ofta för given, men senast då man ser på nyheterna och ser hur obevekligt folk kämpar för frihet och demokrati, inser man att det inte är förlegat att fira vår självständighet och vad vi uppnått sedan 1917.

För att bevara en verklig självständighet krävs ett rättvist och jämlikt samhälle med en fungerande demokrati, en pålitlig och effektiv förvaltning samt en stabil ekonomi. Dagens välfärdssamhälle är resultatet av flera generationers arbete och uppoffringar, inte bara i krig, utan också i det civila. De insatserna i kombination med många kloka beslut, som t.ex. att se till att alla oberoende av ekonomiska resurser fick rätt till utbildning, ska vi vara tacksamma för i dag, men framförallt måste vi fortsätta utveckla vårt samhälle. Utbildning och forskning, hög sysselsättning, företagsamhet och omsorg om varandra är de saker vi ska satsa på när vi bygger framtidens Finland.

När vi om en dryg vecka firar landets självständighet gör vi det framförallt för att tacka de som varit med och skapat och byggt upp vårt land. Det är säkert därför som vårt firande präglas av högtidlighet och allvar. Samtidigt tycker jag att det är all orsak att stanna upp och fundera över hur vi ska fortsätta att utveckla vårt land så att också kommande generationer tycker att självständigheten är värd att firas.

Kolumn i Västra Nyland 26.11.2011

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00