Självständighet värd att firas

27.11.2011 kl. 16:12
Osäkerheten på finansmarknaden fortsätter. Utsikterna för den finländska ekonomin är inte de bästa, och i knappa tider är svängrummet i budgeten ganska litet. Trots det presenterade regeringen den här veckan en komplettering av budgetpropositionen för år 2012, som enligt min mening innehåller några mycket viktiga tillägg.

Anslaget för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten fördubblas nästan jämfört med det belopp som ingick i det ursprungliga förslaget. Speciellt för dem som bor ute i skärgården eller på glesbygden är det mycket viktigt att läkarhelikoptrarna finns. Läkarhelikoptrarna är en så viktig trygghetsfaktor och livförsäkring att det är ett klokt förslag att staten genom ökade anslag tryggar verksamheten i dess nuvarande omfattning.

Ett annat mycket viktigt tillägg är de fyra miljoner med vilket anslaget för rehabiliteringen av våra frontveteraner föreslås utökas. Med tanke på att november nu lider mot sitt slut och att vi snart igen har glädjen att fira vårt lands självständighet, kom förslaget verkligen lämpligt. Om det inte vore för våra frontveteraner skulle vi knappast ha något att fira den 6 december. Därför är jag glad över att regeringen kompletterar sitt förslag till den här delen, det gör man säkert mycket tack vare den aktivitet som veteranorganisationerna visat i ärendet, men också för att väldigt många här i riksdagen talat för samma sak. För mig framstår det som helt klart att det är allas vår hederssak att ta hand om dem som tog hand om och, med sitt liv som insats, försvarade vårt land då dess suveränitet var hotad.

Vår självständighet var aldrig en självklarhet, och vägen från storfurstendöme via ett krigshärjat land till välfärdsstat har krävt stora uppoffringar av vårt folk. I dagens läge tas självständigheten ofta för given, men senast då man ser på nyheterna och ser hur obevekligt folk kämpar för frihet och demokrati, inser man att det inte är förlegat att fira vår självständighet och vad vi uppnått sedan 1917.

För att bevara en verklig självständighet krävs ett rättvist och jämlikt samhälle med en fungerande demokrati, en pålitlig och effektiv förvaltning samt en stabil ekonomi. Dagens välfärdssamhälle är resultatet av flera generationers arbete och uppoffringar, inte bara i krig, utan också i det civila. De insatserna i kombination med många kloka beslut, som t.ex. att se till att alla oberoende av ekonomiska resurser fick rätt till utbildning, ska vi vara tacksamma för i dag, men framförallt måste vi fortsätta utveckla vårt samhälle. Utbildning och forskning, hög sysselsättning, företagsamhet och omsorg om varandra är de saker vi ska satsa på när vi bygger framtidens Finland.

När vi om en dryg vecka firar landets självständighet gör vi det framförallt för att tacka de som varit med och skapat och byggt upp vårt land. Det är säkert därför som vårt firande präglas av högtidlighet och allvar. Samtidigt tycker jag att det är all orsak att stanna upp och fundera över hur vi ska fortsätta att utveckla vårt land så att också kommande generationer tycker att självständigheten är värd att firas.

Kolumn i Västra Nyland 26.11.2011

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37