Självständighet värd att firas

27.11.2011 kl. 16:12
Osäkerheten på finansmarknaden fortsätter. Utsikterna för den finländska ekonomin är inte de bästa, och i knappa tider är svängrummet i budgeten ganska litet. Trots det presenterade regeringen den här veckan en komplettering av budgetpropositionen för år 2012, som enligt min mening innehåller några mycket viktiga tillägg.

Anslaget för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten fördubblas nästan jämfört med det belopp som ingick i det ursprungliga förslaget. Speciellt för dem som bor ute i skärgården eller på glesbygden är det mycket viktigt att läkarhelikoptrarna finns. Läkarhelikoptrarna är en så viktig trygghetsfaktor och livförsäkring att det är ett klokt förslag att staten genom ökade anslag tryggar verksamheten i dess nuvarande omfattning.

Ett annat mycket viktigt tillägg är de fyra miljoner med vilket anslaget för rehabiliteringen av våra frontveteraner föreslås utökas. Med tanke på att november nu lider mot sitt slut och att vi snart igen har glädjen att fira vårt lands självständighet, kom förslaget verkligen lämpligt. Om det inte vore för våra frontveteraner skulle vi knappast ha något att fira den 6 december. Därför är jag glad över att regeringen kompletterar sitt förslag till den här delen, det gör man säkert mycket tack vare den aktivitet som veteranorganisationerna visat i ärendet, men också för att väldigt många här i riksdagen talat för samma sak. För mig framstår det som helt klart att det är allas vår hederssak att ta hand om dem som tog hand om och, med sitt liv som insats, försvarade vårt land då dess suveränitet var hotad.

Vår självständighet var aldrig en självklarhet, och vägen från storfurstendöme via ett krigshärjat land till välfärdsstat har krävt stora uppoffringar av vårt folk. I dagens läge tas självständigheten ofta för given, men senast då man ser på nyheterna och ser hur obevekligt folk kämpar för frihet och demokrati, inser man att det inte är förlegat att fira vår självständighet och vad vi uppnått sedan 1917.

För att bevara en verklig självständighet krävs ett rättvist och jämlikt samhälle med en fungerande demokrati, en pålitlig och effektiv förvaltning samt en stabil ekonomi. Dagens välfärdssamhälle är resultatet av flera generationers arbete och uppoffringar, inte bara i krig, utan också i det civila. De insatserna i kombination med många kloka beslut, som t.ex. att se till att alla oberoende av ekonomiska resurser fick rätt till utbildning, ska vi vara tacksamma för i dag, men framförallt måste vi fortsätta utveckla vårt samhälle. Utbildning och forskning, hög sysselsättning, företagsamhet och omsorg om varandra är de saker vi ska satsa på när vi bygger framtidens Finland.

När vi om en dryg vecka firar landets självständighet gör vi det framförallt för att tacka de som varit med och skapat och byggt upp vårt land. Det är säkert därför som vårt firande präglas av högtidlighet och allvar. Samtidigt tycker jag att det är all orsak att stanna upp och fundera över hur vi ska fortsätta att utveckla vårt land så att också kommande generationer tycker att självständigheten är värd att firas.

Kolumn i Västra Nyland 26.11.2011

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00