Mikaela Nylander: Fråga om politisk vilja, inte lagstiftning

02.12.2011 kl. 12:08
Svenska folkpartiets utbildningspolitiska delegation har på sitt möte på torsdagen godkänt ett linjepapper om partiets syn på möjligheterna att utveckla svenskundervisningen inom ramen för nuvarande lagstiftning för att kunna ta tillvara det intresse som nu finns för det svenska språket.
SFP påminner om att den svenska skolan, från dagvård till högskola, har en kulturbärande och identitetsskapande roll som är central för en levande svenskhet och tvåspråkighet i vårt land.

- Med beaktande av alla de möjligheter nuvarande lagstiftning ger är diskussionen om ”tvåspråkiga” skolor svår att greppa eftersom ingen kunnat definiera vad som avses med en sådan ny skolform, påpekar riksdagsledamot Mikaela Nylander.

SFP vill i debatten lyfta fram alla de möjligheter nuvarande lagstiftning ger finskspråkiga elever att lära sig svenska. Partiet poängterar att språkbad, språkskolor och tidigareläggning av språkundervisningen genast kan tas i bruk. Framför allt språkbadsundervisningen, som nu enbart erbjuds i 11 tvåspråkiga kommuner, bör utvecklas.

- Vi anser också att det borde utarbetas konkreta handlingsprogram speciellt i tvåspråkiga kommuner för att öka samarbetet mellan finsk- och svenskspråkiga daghem och skolor via elevutbyte och vänklasser, säger Nylander.

- Om den politiska viljan finns kan man tidigarelägga svenskundervisningen genom att erbjuda svenska som så kallat långt språk för samtliga barn. För de barn som önskar mera intensiv undervisning i svenska är språkbad den snabbaste vägen att lära sig svenska. Även andra möjligheter så som regelrätta språkskolor är fullt möjliga enligt nuvarande lagstiftning, poängterar Nylander. Det handlar om politisk vilja då resurserna fördelas.

Utbildningspolitiska delegationens linjepapper finns på här.

SFP

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35