Väståboland och Kimitoön fick fortsatt full skärgårdsstatus

15.12.2011 kl. 13:15
Statsrådet godkände på torsdagen en förordning i vilken man definierar kommunernas skärgårdsstatus. Bland de åtta kommer som får fullständig skärgårdsstatus återfinns Kimitoön, Väståboland och Gustavs.
- Det är ett bra beslut för hela Åboland och för Kimitoön särskilt viktigt eftersom kommunens skärgårdsstatus alltså kvarstår också efter att den nya Lövöbron mellan Dragsfjärd och Kasnäs byggdes. Trots att bron minskade befolkningsandelen utan fast vägförbindelse lät sig närings- och arbetsministeriet övertygas om Kimitoöns faktiska förhållanden, säger åboländska riksdagsledamoten,  minister Stefan Wallin. Skärgårdsstatusen är viktig eftersom den utgör grunden för utbetalande av förhöjda statsandelar till kommunerna.

- Skärgårdstillägget för samtliga landets skärgårdskommuner uppgår till sammanlagt 16,8 miljoner euro i år. Det är viktiga pengar, som är avsedda för att utveckla skärgårdskommunerna, säger Wallin. 

Statsrådet slog också fast listan över de kommundelar som berättigar till skärgårdstillägg. De är bland andra Nystad (även Pyhämaa, Lepäinen och Kittamaa), Nådendal (även Airismaa, Lemsjöholm, Livonsaari, ön Otava, och Teersaari), Salo (även Angelniemi, Angelansaari, Storö och Kolsjö), S:t Karins (även Harvaluoto), Tövsala (även Aasamaa, Leikluoto, Kahiluoto, Kaitainen, Kuusisto, Kuustenmaa, Lehtinen, Mussalo och Naurisluoto).

Också i Österbotten välkomnas beslutet

Också i Österbotten välkomnas statsrådets beslut. Malax kommun fortsätter som den enda skärgårdskommunen i Österbotten. Ungefär en tiondel av kommunens invånare bor på ön Bergö.

- Att vi nu fick besked om fortsatt skärgårdsstatus är en efterlängtäntad bekräftelse. Tack vare beslutet har vi allt bättre möjligheter att satsa på en mera jämlik service åt våra kommuninvånare. Bland annat har positiva principbeslut nyligen gjorts om äldreboendet och skolans renovering på Bergö, säger Malax fullmäktigeordförande Mikko Ollikainen.

Av de österbottniska kommunerna får Larsmo, Vörå, Korsholm och Närpes statsstöd för sina skärgårdsdelar.
SFP

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35