Väståboland och Kimitoön fick fortsatt full skärgårdsstatus

15.12.2011 kl. 13:15

Statsrådet godkände på torsdagen en förordning i vilken man definierar kommunernas skärgårdsstatus. Bland de åtta kommer som får fullständig skärgårdsstatus återfinns Kimitoön, Väståboland och Gustavs.

- Det är ett bra beslut för hela Åboland och för Kimitoön särskilt viktigt eftersom kommunens skärgårdsstatus alltså kvarstår också efter att den nya Lövöbron mellan Dragsfjärd och Kasnäs byggdes. Trots att bron minskade befolkningsandelen utan fast vägförbindelse lät sig närings- och arbetsministeriet övertygas om Kimitoöns faktiska förhållanden, säger åboländska riksdagsledamoten, minister Stefan Wallin. Skärgårdsstatusen är viktig eftersom den utgör grunden för utbetalande av förhöjda statsandelar till kommunerna.

- Skärgårdstillägget för samtliga landets skärgårdskommuner uppgår till sammanlagt 16,8 miljoner euro i år. Det är viktiga pengar, som är avsedda för att utveckla skärgårdskommunerna, säger Wallin.

Statsrådet slog också fast listan över de kommundelar som berättigar till skärgårdstillägg. De är bland andra Nystad (även Pyhämaa, Lepäinen och Kittamaa), Nådendal (även Airismaa, Lemsjöholm, Livonsaari, ön Otava, och Teersaari), Salo (även Angelniemi, Angelansaari, Storö och Kolsjö), S:t Karins (även Harvaluoto), Tövsala (även Aasamaa, Leikluoto, Kahiluoto, Kaitainen, Kuusisto, Kuustenmaa, Lehtinen, Mussalo och Naurisluoto).

Också i Österbotten välkomnas beslutet

Också i Österbotten välkomnas statsrådets beslut. Malax kommun fortsätter som den enda skärgårdskommunen i Österbotten. Ungefär en tiondel av kommunens invånare bor på ön Bergö.

- Att vi nu fick besked om fortsatt skärgårdsstatus är en efterlängtäntad bekräftelse. Tack vare beslutet har vi allt bättre möjligheter att satsa på en mera jämlik service åt våra kommuninvånare. Bland annat har positiva principbeslut nyligen gjorts om äldreboendet och skolans renovering på Bergö, säger Malax fullmäktigeordförande Mikko Ollikainen.

Av de österbottniska kommunerna får Larsmo, Vörå, Korsholm och Närpes statsstöd för sina skärgårdsdelar.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15