Blomqvist ställde spörsmål om reformen av arbets- och näringsbyråerna

20.12.2011 kl. 17:19
I ett spörsmål till regeringen lyfter riksdagsledamot Thomas Blomqvist (sfp) upp den omstrukturering av de nyländska arbets- och näringsbyråerna som är att vänta. Reformen har sin grund i riktlinjer som Arbets- och näringsministeriet dragit upp gällande utvecklingen av arbets- och näringsbyråerna i landet. I praktiken torde omorganiseringen innebära att utbudet av tjänster koncentreras allt mer till webben, medan antalet byråer minskar. Blomqvist bad därför att få höra hur regeringen ämnar se till att den faktiska tillgången till service inte minskar i samband med reformen.

-     Målet med omstruktureringen är att kunna trygga en service av fortsatt hög kvalitet. Men eftersom förändringen väntas bli genomgripande, är det viktigt att man noga följer med hur reformen lyckas.

I sitt spörsmål frågar Blomqvist också efter den ansvarige ministerns syn på de lokala kontorens betydelse, även efter reformen. För tillfället finns det åtta självständiga arbets- och näringsbyråer i Nyland, och allt som allt 23 verksamhetsställen om man räknar med de lokala kontoren. Som exempel kan nämnas att Östra Nylands arbets- och näringsbyrå även har verksamhet i Sibbo och Lovisa, medan Raseborgs arbets- och näringsbyrå i tillägg till kontoret i Karis också har en servicepunkt i Hangö. 

Nylands NTM-central tar som bäst fram ett förslag för hur verksamheten kommer att organiseras i framtiden, men redan nu är det klart att NTM-centralen föreslår att det bara skulle finnas en enda, administrativ arbets- och näringsbyrå i hela landskapet.

-     Antalet kontor är i sig kanske inte avgörande, men däremot är det väldigt viktigt att kvaliteten på och tillgången till tjänster inte försämras. Det är viktigt att man noggrant överväger hur den här målsättningen bäst kan uppnås.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15