Blomqvist ställde spörsmål om reformen av arbets- och näringsbyråerna

20.12.2011 kl. 17:19
I ett spörsmål till regeringen lyfter riksdagsledamot Thomas Blomqvist (sfp) upp den omstrukturering av de nyländska arbets- och näringsbyråerna som är att vänta. Reformen har sin grund i riktlinjer som Arbets- och näringsministeriet dragit upp gällande utvecklingen av arbets- och näringsbyråerna i landet. I praktiken torde omorganiseringen innebära att utbudet av tjänster koncentreras allt mer till webben, medan antalet byråer minskar. Blomqvist bad därför att få höra hur regeringen ämnar se till att den faktiska tillgången till service inte minskar i samband med reformen.

-     Målet med omstruktureringen är att kunna trygga en service av fortsatt hög kvalitet. Men eftersom förändringen väntas bli genomgripande, är det viktigt att man noga följer med hur reformen lyckas.

I sitt spörsmål frågar Blomqvist också efter den ansvarige ministerns syn på de lokala kontorens betydelse, även efter reformen. För tillfället finns det åtta självständiga arbets- och näringsbyråer i Nyland, och allt som allt 23 verksamhetsställen om man räknar med de lokala kontoren. Som exempel kan nämnas att Östra Nylands arbets- och näringsbyrå även har verksamhet i Sibbo och Lovisa, medan Raseborgs arbets- och näringsbyrå i tillägg till kontoret i Karis också har en servicepunkt i Hangö. 

Nylands NTM-central tar som bäst fram ett förslag för hur verksamheten kommer att organiseras i framtiden, men redan nu är det klart att NTM-centralen föreslår att det bara skulle finnas en enda, administrativ arbets- och näringsbyrå i hela landskapet.

-     Antalet kontor är i sig kanske inte avgörande, men däremot är det väldigt viktigt att kvaliteten på och tillgången till tjänster inte försämras. Det är viktigt att man noggrant överväger hur den här målsättningen bäst kan uppnås.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00