På svenskaSuomeksiBriefly in English
StartRiksdagsgruppenPolitikLedamöter
GruppanförandenSpörsmålSkuggbudgetKolumnerInsändareFrågetimmenInlägg i plenumPressmeddelanden
AktuelltPressmeddelande

Blomqvist ställde spörsmål om reformen av arbets- och näringsbyråerna

20.12.2011 kl. 17:19
I ett spörsmål till regeringen lyfter riksdagsledamot Thomas Blomqvist (sfp) upp den omstrukturering av de nyländska arbets- och näringsbyråerna som är att vänta. Reformen har sin grund i riktlinjer som Arbets- och näringsministeriet dragit upp gällande utvecklingen av arbets- och näringsbyråerna i landet. I praktiken torde omorganiseringen innebära att utbudet av tjänster koncentreras allt mer till webben, medan antalet byråer minskar. Blomqvist bad därför att få höra hur regeringen ämnar se till att den faktiska tillgången till service inte minskar i samband med reformen.

-     Målet med omstruktureringen är att kunna trygga en service av fortsatt hög kvalitet. Men eftersom förändringen väntas bli genomgripande, är det viktigt att man noga följer med hur reformen lyckas.

I sitt spörsmål frågar Blomqvist också efter den ansvarige ministerns syn på de lokala kontorens betydelse, även efter reformen. För tillfället finns det åtta självständiga arbets- och näringsbyråer i Nyland, och allt som allt 23 verksamhetsställen om man räknar med de lokala kontoren. Som exempel kan nämnas att Östra Nylands arbets- och näringsbyrå även har verksamhet i Sibbo och Lovisa, medan Raseborgs arbets- och näringsbyrå i tillägg till kontoret i Karis också har en servicepunkt i Hangö. 

Nylands NTM-central tar som bäst fram ett förslag för hur verksamheten kommer att organiseras i framtiden, men redan nu är det klart att NTM-centralen föreslår att det bara skulle finnas en enda, administrativ arbets- och näringsbyrå i hela landskapet.

-     Antalet kontor är i sig kanske inte avgörande, men däremot är det väldigt viktigt att kvaliteten på och tillgången till tjänster inte försämras. Det är viktigt att man noggrant överväger hur den här målsättningen bäst kan uppnås.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

postadress

Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen

telefon

09-4321

www.riksdagsgruppen.fi • www.riksdagen.fi