Polisutbildningens kvalitet på svenska bör garanteras

19.01.2012 kl. 16:16
Riksdagsledamoten Christina Gestrin (SFP) frågade i sitt skriftliga spörsmål hur statsrådet kommer att säkerställa en kvalitativt högklassig polisutbildning på svenska i enlighet med gällande regeringsprogram och landets behov. Detta med hänvisning till den oro som finns angående den svenska polisutbildningens framtid vid Polisyrkeshögskolan.

I regeringsprogrammet framkommer att polisutbildningen på båda nationalspråken ska säkerställas. Enligt inrikesminister Päivi Räsänen har man beaktat riktlinjerna i regeringsprogrammet bl.a. i resultatavtalet som inrikesministeriet och Polisstyrelsen gjort. Det betyder att den svenskspråkiga utbildningsverksamheten bör upprätthållas och utvecklas enligt samma premisser som den finskspråkiga utbildningen.

– Min uppfattning är dock att situationen inom den svenskspråkiga polisutbildningen är kritisk på grund av att lärarresurserna är otillräckliga, konstaterar Gestrin.

– Förändringarna som gjorts i arvodespraxisens tillämpningar får inte leda till att det blir svårare för poliser från de tvåspråkiga polisinrättningarna att resa till Tammerfors för att föreläsa. Det är viktigt att Polisyrkeshögskolan även i framtiden har ekonomiska förutsättningar att anlita utomstående expertis och kan erbjuda en högklassig utbildning på svenska, fortsätter Gestrin. 

Räsänen konstaterar i sitt svar att man i kalkylerna om svenska lärarresurser även bör beakta finskspråkiga lärare som undervisat de svenska eleverna.

– Enligt det uppgifter jag fått från Polisyrkeshögskolan finns det detta år inte resurser för utomstående föreläsare, vilket lett till att tidigare föreläsare inte mera ställer upp för att undervisa. Den finskspråkiga lärarresursens andel i utbildningen har varit marginell och inneburit extra översättningsarbete för den svenskspråkiga personalen. Situationen är ohållbar i längden, anser Gestrin.

– Jag är inte nöjd med svaret eftersom det inte ges några löften om konkreta åtgärder. Jag hoppas på att inrikesministeriet och Polisstyrelsen nu ytterst noga följer med hur läget utvecklas och snabbt åtgärder bristerna, säger Gestrin.

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37