Polisutbildningens kvalitet på svenska bör garanteras

19.01.2012 kl. 16:16
Riksdagsledamoten Christina Gestrin (SFP) frågade i sitt skriftliga spörsmål hur statsrådet kommer att säkerställa en kvalitativt högklassig polisutbildning på svenska i enlighet med gällande regeringsprogram och landets behov. Detta med hänvisning till den oro som finns angående den svenska polisutbildningens framtid vid Polisyrkeshögskolan.

I regeringsprogrammet framkommer att polisutbildningen på båda nationalspråken ska säkerställas. Enligt inrikesminister Päivi Räsänen har man beaktat riktlinjerna i regeringsprogrammet bl.a. i resultatavtalet som inrikesministeriet och Polisstyrelsen gjort. Det betyder att den svenskspråkiga utbildningsverksamheten bör upprätthållas och utvecklas enligt samma premisser som den finskspråkiga utbildningen.

– Min uppfattning är dock att situationen inom den svenskspråkiga polisutbildningen är kritisk på grund av att lärarresurserna är otillräckliga, konstaterar Gestrin.

– Förändringarna som gjorts i arvodespraxisens tillämpningar får inte leda till att det blir svårare för poliser från de tvåspråkiga polisinrättningarna att resa till Tammerfors för att föreläsa. Det är viktigt att Polisyrkeshögskolan även i framtiden har ekonomiska förutsättningar att anlita utomstående expertis och kan erbjuda en högklassig utbildning på svenska, fortsätter Gestrin. 

Räsänen konstaterar i sitt svar att man i kalkylerna om svenska lärarresurser även bör beakta finskspråkiga lärare som undervisat de svenska eleverna.

– Enligt det uppgifter jag fått från Polisyrkeshögskolan finns det detta år inte resurser för utomstående föreläsare, vilket lett till att tidigare föreläsare inte mera ställer upp för att undervisa. Den finskspråkiga lärarresursens andel i utbildningen har varit marginell och inneburit extra översättningsarbete för den svenskspråkiga personalen. Situationen är ohållbar i längden, anser Gestrin.

– Jag är inte nöjd med svaret eftersom det inte ges några löften om konkreta åtgärder. Jag hoppas på att inrikesministeriet och Polisstyrelsen nu ytterst noga följer med hur läget utvecklas och snabbt åtgärder bristerna, säger Gestrin.

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00