Det kan bara sluta lyckligt

28.01.2012 kl. 12:49
Presidentvalets första omgång blev åter ett bevis på att rörliga väljaropinioner kan bli tungan på vågen. Gallupmätningar, sociala medier och väloljade kampanjer spelade ihop i syfte att skapa och sedan förstärka trender, alltså rubriker. Precis som i alla tidigare folkval av president blev resultatet en kontrast till normala riksdags- eller kommunalval. Just detta beskriver personvalets väsen: att andra preferenser än de partipolitiska väger tyngre för en stor del av väljarna. Så var det 1994 med fenomenet Elisabeth Rehn. Så var det sex år senare med Tarja Halonen. I söndags sprack ännu ett glastak i och med Pekka Haavistos framgång.

Den andra omgången i årets val skiljer sig på många punkter från tidigare val med nuvarande valsystem. De markanta skiljelinjer, som tidigare funnits där, saknas nu. Vi har inte ett val mellan man eller kvinna, inte höger eller vänster, inte regering eller opposition, inte sittande president eller utmanare. Fältet är friare än någonsin. Vilket bevisligen också gör det svårare för många väljare att besluta sig nu.

Detta gäller naturligtvis speciellt många av oss 1.364.839 väljare som inte fick igenom vår egen kandidat i den första omgången. Just därför kan vi också iklä oss kungamakarens roll - i brist på en "drottning". Det är ju första gången med nuvarande valsystem som det inte finns en kvinna i finalen - ett trendbrott också det. Vi strandsatta väljare är nu en tung politisk marknadskraft. Vi är den 45-procentiga minoritet, som avgör presidentvalet 2012. En del väljare har redan bestämt sig. Andra vill ännu övertygas, tämjas, charmas. Men med vad? Argument, sinnesbilder, eller mer irrationella impulser?

Jag hoppas innerligt att kampanjen nu blir lika snygg och rejäl som i första omgången. Kandidaterna kan vi nog lita på, men bevare oss för överivriga kampanjaktivister, som gör sociala medier till en dyngslunga. Smutskastning går till all lycka sällan hem i finländsk politik. Den tolkas som ett verbalt eller emotionellt tillkortakommande, som i sista hand drabbar de intressen den varit avsedd att hjälpa.

Eva Biaudet gjorde en storartad insats i kampanjen. Hon lyfte fram frågor, som annars hade kommit i skymundan. Hon utmanade modigt "jytkyn" och det var också långt därför hon nominerades av en enhällig partidag. Utan henne i andra omgången kommer SFP inte som parti att stöda någon av de återstående kandidaterna.  Däremot står det såklart partiets och Evas väljare fritt att stöda vem man vill. Detsamma gäller partiets ledande politiker.

Jag anser att Finland nu är i den angenäma situationen, att valet bara kan sluta lyckligt. Båda finalisterna är nationellt och internationellt meriterade samhällsbyggare. Båda skulle vara representativa, kunniga statschefer och galjonsfigurer för ett utåtriktat Finland.

Jag känner bägge kandidater och röstar i en trippelroll: som fri väljare, partiledare och nära arbetskamrat till den, som blir försvarets nya överbefälhavare. Jag brukar offentligt bekänna färg i presidentval och gör det även nu, utgående från en helhetsbedömning. Min kandidat i andra omgången är Sauli Niinistö.

Stefan Wallin
skribeten är SFP:s ordförande, försvarsminister och riksdagsledamot bosatt i Åbo

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05