Försvarsmaktsreformen var naturligtvis ett aktuellt tema på kursen, som togs upp både under föreläsningarna och i korridordiskussionerna. Behovet av en reform har varit uppenbart redan en längre tid, men på grund av de åtstramade budgetramarna blir det en betydligt häftigare start på reformen än vad många hade räknat med eller hoppats på. I slutändan handlar reformen ändå om att trygga ett trovärdigt försvar också i framtiden till rimliga kostnader. Utan nödvändiga förändringar nu skulle vi hamna i en alldeles ohållbar situation inom tio år. Samtidigt ska det erkännas att reformen inte kommer att vara lätt att genomföra. Speciellt viktigt tycker jag att det är att vi också under den svåra förändringsprocessen kan se till att försvarsviljan i vårt land inte försvagas.
För vår region var det glädjande att Nylands Brigad får fortsätta sin verksamhet i Dragsvik, och att spekulationerna om att brigaden skulle föreslås flyttas till Obbnäs visade sig vara bara spekulationer. Att den enda svenskspråkiga brigaden skulle läggas ned var inte ett alternativ eftersom man i regeringsprogrammet kommit överens om det ska finnas en sådan. Var den enheten skulle finnas var däremot inte givet. Jag är glad över att man också när förslaget utformades kom fram till att det inte är ändamålsenligt att flytta brigaden.Trots att det gick bra för Nylands Brigad förstår jag de upprörda känslorna på de orter där garnisoner ska läggas ned, och oron bland den del av försvarsmaktens personal som direkt kommer att beröras av förändringarna. Det som jag däremot inte förstår är den hätska debatt och hårda kritik som uppstått för att Nylands Brigad får fortsätta sin verksamhet. På vissa håll låter det nästan som om en flyttning av verksamheten från Dragsvik till Obbnäs skulle ha gjort alla andra förändringar inom försvaret både överflödiga och onödiga. Så är det naturligtvis inte.
Inte heller förstår, eller känner jag igen, den bild som vissa riksdagskolleger målar upp av minister Wallin i massmedia. För mig hör Wallin definitivt till skaran av de mest sakliga, lugna och behärskade kollegerna i riksdagen. Att han har en vass penna som han gärna använder, och att han kan formulera sig både träffande, roligt, och ibland lite provocerande ändrar inte på min uppfattning om honom som en ytterst behärskad, kunnig och sakorienterad politiker.
Kolumn i Västra Nyland 18.2.2012
