Mikaela Nylander: Timfördelningen bör ännu ses över

26.02.2012 kl. 08:44
Det förslag till timfördelning som överräcktes åt undervisningsminister Gustafsson på fredagen kan inte godkännas som sådant, anser riksdagsledamot Mikaela Nylander, medlem i riksdagens kulturutskott.
- Förslaget innehåller många goda element, men samtidigt bör vi fråga oss vilken visionen är för vår utbildning år 2016 då timfördelningen träder ikraft. Nollsummespelet som nu föreslås, med noll tilläggssatsningar, är inte den optimala lösningen för vårt framtida kunskapsbaserade samhälle, påtalar Nylander.- Två frågor ter sig speciellt problematiska. De så kallade frivilliga långa och korta språken (A2 och B2) lämnas utanför timresursramarna och finansieras enbart via specialstöd på ansökan av kommunen. Stödet kan enligt förslaget inte betalas ut för de inhemska språken och engelska. Problemet är att cirka 95 procent av eleverna på svenskt håll läser engelska som A2-språk, vilket totalt avviker från de finskspråkiga elevernas språkval, framhåller Nylander.

- Det är otänkbart att de svensk- och tvåspråkiga kommunerna inte alls skulle få någon ersättning för engelskaundervisningen för så gott som alla elever, slår Nylander fast. Dessutom kommer viljan att ordna svenskundervisning som långt frivilligt språk (A2) på finskt håll att minska då kommunerna inte kan få ersättning för detta längre.

Det här i samband med utebliven tidigareläggning av svenskundervisningen står i klar kontrast mot de förbättringsförslag arbetsgruppen under ledning av president Ahtisaari lade fram.

- Den andra principiellt stora frågan gäller valfriheten. Förslaget innehåller mindre valfrihet än nuvarande timfördelning. Regeringen bör nu föra en diskussion om vad som gagnar både individen och samhället mest, flera för alla gemensamma timmar eller en större valfrihet, i framför allt årsklasserna 7-9, där olika begåvningar bättre kan tillgodoses, anser Nylander.

- Vi skall värna om och stärka skolan som skapare av jämlika förutsättningar för alla barn. Hur det här bäst kan ske bör regeringen ännu diskutera, avslutar Nylander.
SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00