Mikaela Nylander: Timfördelningen bör ännu ses över

26.02.2012 kl. 08:44
Det förslag till timfördelning som överräcktes åt undervisningsminister Gustafsson på fredagen kan inte godkännas som sådant, anser riksdagsledamot Mikaela Nylander, medlem i riksdagens kulturutskott.
- Förslaget innehåller många goda element, men samtidigt bör vi fråga oss vilken visionen är för vår utbildning år 2016 då timfördelningen träder ikraft. Nollsummespelet som nu föreslås, med noll tilläggssatsningar, är inte den optimala lösningen för vårt framtida kunskapsbaserade samhälle, påtalar Nylander.- Två frågor ter sig speciellt problematiska. De så kallade frivilliga långa och korta språken (A2 och B2) lämnas utanför timresursramarna och finansieras enbart via specialstöd på ansökan av kommunen. Stödet kan enligt förslaget inte betalas ut för de inhemska språken och engelska. Problemet är att cirka 95 procent av eleverna på svenskt håll läser engelska som A2-språk, vilket totalt avviker från de finskspråkiga elevernas språkval, framhåller Nylander.

- Det är otänkbart att de svensk- och tvåspråkiga kommunerna inte alls skulle få någon ersättning för engelskaundervisningen för så gott som alla elever, slår Nylander fast. Dessutom kommer viljan att ordna svenskundervisning som långt frivilligt språk (A2) på finskt håll att minska då kommunerna inte kan få ersättning för detta längre.

Det här i samband med utebliven tidigareläggning av svenskundervisningen står i klar kontrast mot de förbättringsförslag arbetsgruppen under ledning av president Ahtisaari lade fram.

- Den andra principiellt stora frågan gäller valfriheten. Förslaget innehåller mindre valfrihet än nuvarande timfördelning. Regeringen bör nu föra en diskussion om vad som gagnar både individen och samhället mest, flera för alla gemensamma timmar eller en större valfrihet, i framför allt årsklasserna 7-9, där olika begåvningar bättre kan tillgodoses, anser Nylander.

- Vi skall värna om och stärka skolan som skapare av jämlika förutsättningar för alla barn. Hur det här bäst kan ske bör regeringen ännu diskutera, avslutar Nylander.
SFP

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35