De positiva nyheterna är att språkundervisningen stärks samt att två- och svenskspråkiga kommuner också i fortsättningen får ersättning för ordnandet av undervisning i det andra så kallade långa språket. I praktiken betyder det att den engelska som nästan 80 % av eleverna i svenskspråkiga skolor läser i framtiden också kan ersättas via statsandelar. Tidigareläggning av svenskundervisningen och skyldigheten för kommunerna att erbjuda ett andra långt språk kan anses vara embryot till den nationella språkstrategi Nylander länge efterlyst.
- En större valfrihet överlag skulle vara ett bra sätt att förstärka skolans roll som skapare av jämlika förutsättningar för alla barn oberoende av deras bakgrund. På det sättet kunde eleverna friare välja fördjupade studier, i framför allt de högre klasserna. En större valfrihet skulle stöda den personliga utvecklingen utan att vi ger avkall på den allmänbildande funktionen den grundläggande utbildningen har haft och definitivt också skall ha i framtiden, slår Nylander fast och påtalar behovet att se över detta i framtiden.
- Det är bra att historieundervisningen får två tilläggstimar, likaså är det ändamålsenligt att regeringen i budgetramarna för kommande år försöker hitta resurser för en större valfrihet i konst- och färdighetsämnen, påpekar Nylander.
