Personaldimensioneringen bör bindas till kvalitetskrav.  Högst bland dem finns det individuella vårdbehovet, som kan variera stort. Vårdanstalterna är också olika till sin natur, allt från demensavdelningar till ett seniorboende med begränsad service. Personalbehovet varierar därför, det också.

Svenska riksdagsgruppen vill också ha mera resurser för närståendevården och hemvården. Satsningarna på institutionsvård får inte gå ut över vården i hemmen. Den förebyggande vården kräver resurser, den sparar på sikt stora pengar. Budgetanslagen för äldrevården måste därför ses som den helhet de är.

Då hälso- och sjukvårdsstrukturerna ska reformeras måste utgångspunkten enligt Svenska riksdagsgruppen vara att inte slå sönder väl fungerande vårdenheter och samarbetsformer. Det är otänkbart att överföra all specialsjukvård på de enskilda kommunernas ansvar – så stora kommuner vill vi inte ha. Där samarbetet mellan kommuner redan nu fungerar väl och tryggar en kvalitativt högtstående hälso- och sjukvård bör det respekteras. De mindre sjukhusen hotas också av minister Guzenina-Richardsons planer på att ändra jourreglerna. Hälsocentralerna är grundbulten i hälso- och sjukvården.

Svenska riksdagsgruppen påminner även om att behovet av vård på svenska kräver särlösningar. I ingen händelse får strukturreformerna försvaga möjligheterna att få vård på modersmålet.