Siffror och satsningar

01.09.2012 kl. 13:06
Varje sommar avslutas med en sifferexercis av större mått då regeringen samlas för att enas om förslaget till följande års budget. Denna veckas torsdag var de två dagar långa förhandlingarna över, och förslaget till statsbudget för 2013 är nu klart.
Debatten inför budgetrian kom till stor del att handla om en siffra: 0,7. Regeringen var oense om nyttan av att i lag slå fast antalet anställda i relation till antalet klienter. Till slut kom man överens om att inte införa ett krav på 0,7 vårdare per åldring, utan istället satsa på vården genom att sätta till 10 miljoner för uppfyllandet av äldreomsorgslagen, liksom 10 miljoner till för närståendevården, och genom att ta fram kvalitetsrekommendationer för hemvården och utveckla mätare för vårdkvaliteten. Dessutom kommer man att följa upp att den nuvarande rekommendationen på 0,5 vårdare per klient de facto följs överallt. Det är ett förnuftigt förslag i det här skedet.

Omsorgen och vården av våra äldre är en svår, men viktig fråga. Kostnaderna för vården växer hela tiden. Samtidigt är det självklart att vi vill och ska kunna garantera alla en god och värdig vård också på äldre dar. Ekvationen är inte lätt, men att enbart slå fast en schematisk siffra för ett mycket varierande vårdbehov är knappast lösningen. Viktigast av allt är att man kan trygga kvaliteten på vården, oberoende om det är hemvård, närståendevård eller vård på anstalt. Vårdbehovet varierar från person till person och med tiden. Kommunerna borde behändigt kunna flytta resurserna dit de behövs mest, allt enligt var behovet för tillfället är störst. En sådan här flexibilitet är svår att lagstifta, den priorteringen måste göras av kommunerna.

När Svenska riksdagsgruppen träffade människor på torget i Ekenäs förra veckan fick jag ett konkret exempel på hur varierande behoven kan vara. En äldre dam i rullstol hade själv avlönat hjälp för att ta sig ut på stan. Hennes budskap var att hon klarar sig bra hemma, men att hon behöver hjälp när hon ska ut och handla eller uträtta andra ärenden. Det har hittills inte gått att ordna från kommunens sida. Sett ur både hennes och hela samhällets synvinkel skulle det vara väl använda resurser att erbjuda henne och andra i samma situation den hjälpen.

En annan typ av satsning som regeringen gör i nästa års budget är att utöka anslaget för stöd till områden som drabbats av plötsliga strukturomvandlingar med 10 miljoner. Det här betyder att det finns tillräckligt med pengar för alla de orter som drabbats av garnisonsnedläggningar eller företag som gått i konkurs. Det här är mycket välkomna nyheter för Hangö och Raseborg som lämnat in en ansökan om stöd i och med FN-steels konkurs. Förhoppningsvis kan stödåtgärderna locka företagare att göra nya investeringar i området. Strukturomvandlingsstödet behövs, och är en av de få åtgärder som staten kan vidta just nu för att underlätta situationen.

Det direkta stödet från staten är ändå bara en del av lösningen. Även andra åtgärder måste vidtas för att vår region ska vara konkurrenskraftig och locka till sig företag. En bra satsning skulle vara att tidigarelägga elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan. Då kunde man märkbart förbättra Hangö hamns och redan existerande och framtida företags verksamhetsförutsättningar, och överlag stärka hela regionens utvecklingspotential.

Kolumn i Västra Nyland 1.9.2012

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00