Siffror och satsningar

01.09.2012 kl. 13:06
Varje sommar avslutas med en sifferexercis av större mått då regeringen samlas för att enas om förslaget till följande års budget. Denna veckas torsdag var de två dagar långa förhandlingarna över, och förslaget till statsbudget för 2013 är nu klart.
Debatten inför budgetrian kom till stor del att handla om en siffra: 0,7. Regeringen var oense om nyttan av att i lag slå fast antalet anställda i relation till antalet klienter. Till slut kom man överens om att inte införa ett krav på 0,7 vårdare per åldring, utan istället satsa på vården genom att sätta till 10 miljoner för uppfyllandet av äldreomsorgslagen, liksom 10 miljoner till för närståendevården, och genom att ta fram kvalitetsrekommendationer för hemvården och utveckla mätare för vårdkvaliteten. Dessutom kommer man att följa upp att den nuvarande rekommendationen på 0,5 vårdare per klient de facto följs överallt. Det är ett förnuftigt förslag i det här skedet.

Omsorgen och vården av våra äldre är en svår, men viktig fråga. Kostnaderna för vården växer hela tiden. Samtidigt är det självklart att vi vill och ska kunna garantera alla en god och värdig vård också på äldre dar. Ekvationen är inte lätt, men att enbart slå fast en schematisk siffra för ett mycket varierande vårdbehov är knappast lösningen. Viktigast av allt är att man kan trygga kvaliteten på vården, oberoende om det är hemvård, närståendevård eller vård på anstalt. Vårdbehovet varierar från person till person och med tiden. Kommunerna borde behändigt kunna flytta resurserna dit de behövs mest, allt enligt var behovet för tillfället är störst. En sådan här flexibilitet är svår att lagstifta, den priorteringen måste göras av kommunerna.

När Svenska riksdagsgruppen träffade människor på torget i Ekenäs förra veckan fick jag ett konkret exempel på hur varierande behoven kan vara. En äldre dam i rullstol hade själv avlönat hjälp för att ta sig ut på stan. Hennes budskap var att hon klarar sig bra hemma, men att hon behöver hjälp när hon ska ut och handla eller uträtta andra ärenden. Det har hittills inte gått att ordna från kommunens sida. Sett ur både hennes och hela samhällets synvinkel skulle det vara väl använda resurser att erbjuda henne och andra i samma situation den hjälpen.

En annan typ av satsning som regeringen gör i nästa års budget är att utöka anslaget för stöd till områden som drabbats av plötsliga strukturomvandlingar med 10 miljoner. Det här betyder att det finns tillräckligt med pengar för alla de orter som drabbats av garnisonsnedläggningar eller företag som gått i konkurs. Det här är mycket välkomna nyheter för Hangö och Raseborg som lämnat in en ansökan om stöd i och med FN-steels konkurs. Förhoppningsvis kan stödåtgärderna locka företagare att göra nya investeringar i området. Strukturomvandlingsstödet behövs, och är en av de få åtgärder som staten kan vidta just nu för att underlätta situationen.

Det direkta stödet från staten är ändå bara en del av lösningen. Även andra åtgärder måste vidtas för att vår region ska vara konkurrenskraftig och locka till sig företag. En bra satsning skulle vara att tidigarelägga elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan. Då kunde man märkbart förbättra Hangö hamns och redan existerande och framtida företags verksamhetsförutsättningar, och överlag stärka hela regionens utvecklingspotential.

Kolumn i Västra Nyland 1.9.2012

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00