Svenska skolan är den viktigaste finlandssvenska institutionen

28.09.2012 kl. 13:54
De senaste veckorna har en rad ministrar över hela partispektret flaggat för tvåspråkiga skolor. Diskussionen om tvåspråkiga skolor visar, med välvillig tolkning, att det finns intresse för att stärka det svenska språkets ställning i vårt land. Men det döljer sig en rad risker med att okritiskt svälja tanken om en sådan modell då man inte vet vad som avses och då konsekvenserna av förslaget inte utretts, säger Christina Gestrin.
- Det är en väsentlig skillnad på om tvåspråkiga skolor avser gemensamma faciliteter så som skolgård, gymnastiksal och bespisningsutrymmen, eller om man avser en språkligt blandad undervisning där ena lektionen begås på finska och nästa på svenska.  I det senare fallet är risken uppenbar att den språkligt sett mindre gruppens språk offras till förmån för majoritetens språk. Det skulle inte stärka tvåspråkigheten utan endast försvaga den svenska språkgruppens förutsättningar att få skolundervisning på sitt modersmål.Det finns en rad möjligheter att utveckla tvåspråkiga lösningar utan att det drabbar den språkliga minoriteten, som kan göras även utan lagändring, vilket tvåspråkiga skolor skulle kräva. Språkbad och en tidigareläggning av språkundervisningen samt ökade timresurser för svenskundervisningen är några alternativ, framhåller Gestrin.

Statsministern fungerar som ordförande i styrguppen för utvecklande av nationalspråken i Finland. Mot den bakgrunden är det iögonfallande att han föreslår en modell som fundamental skulle ändra skolstrukturen i vårt land och försvaga den svenska språkgruppens rätt till skolgång på svenska, påpekar Gestrin.

Skolan är en kulturvagga och en grundläggande funktion för att barn med svenska som modersmål skall kunna bibehålla sitt språk och kulturidentitet. På tvåspråkiga orter med finsk majoritet är det vanligt att majoriteten av barnen läser modersmålsinriktad finska, eftersom de kommer från tvåspråkiga hem. För vårt lands tvåspråkighet och för finlandssvenskans fortlevnad är den svenska skolan och skolmiljön en grundbult. För många barn är skolan, det enda stället där de obehindrat kan använda svenska. Denna rättighet får vi inte tumma på, avslutar Gestrin.
SFP

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00