Svenska skolan är den viktigaste finlandssvenska institutionen

28.09.2012 kl. 13:54
De senaste veckorna har en rad ministrar över hela partispektret flaggat för tvåspråkiga skolor. Diskussionen om tvåspråkiga skolor visar, med välvillig tolkning, att det finns intresse för att stärka det svenska språkets ställning i vårt land. Men det döljer sig en rad risker med att okritiskt svälja tanken om en sådan modell då man inte vet vad som avses och då konsekvenserna av förslaget inte utretts, säger Christina Gestrin.
- Det är en väsentlig skillnad på om tvåspråkiga skolor avser gemensamma faciliteter så som skolgård, gymnastiksal och bespisningsutrymmen, eller om man avser en språkligt blandad undervisning där ena lektionen begås på finska och nästa på svenska.  I det senare fallet är risken uppenbar att den språkligt sett mindre gruppens språk offras till förmån för majoritetens språk. Det skulle inte stärka tvåspråkigheten utan endast försvaga den svenska språkgruppens förutsättningar att få skolundervisning på sitt modersmål.Det finns en rad möjligheter att utveckla tvåspråkiga lösningar utan att det drabbar den språkliga minoriteten, som kan göras även utan lagändring, vilket tvåspråkiga skolor skulle kräva. Språkbad och en tidigareläggning av språkundervisningen samt ökade timresurser för svenskundervisningen är några alternativ, framhåller Gestrin.

Statsministern fungerar som ordförande i styrguppen för utvecklande av nationalspråken i Finland. Mot den bakgrunden är det iögonfallande att han föreslår en modell som fundamental skulle ändra skolstrukturen i vårt land och försvaga den svenska språkgruppens rätt till skolgång på svenska, påpekar Gestrin.

Skolan är en kulturvagga och en grundläggande funktion för att barn med svenska som modersmål skall kunna bibehålla sitt språk och kulturidentitet. På tvåspråkiga orter med finsk majoritet är det vanligt att majoriteten av barnen läser modersmålsinriktad finska, eftersom de kommer från tvåspråkiga hem. För vårt lands tvåspråkighet och för finlandssvenskans fortlevnad är den svenska skolan och skolmiljön en grundbult. För många barn är skolan, det enda stället där de obehindrat kan använda svenska. Denna rättighet får vi inte tumma på, avslutar Gestrin.
SFP

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30