- Det är en väsentlig skillnad på om tvåspråkiga skolor avser gemensamma faciliteter så som skolgård, gymnastiksal och bespisningsutrymmen, eller om man avser en språkligt blandad undervisning där ena lektionen begås på finska och nästa på svenska.  I det senare fallet är risken uppenbar att den språkligt sett mindre gruppens språk offras till förmån för majoritetens språk. Det skulle inte stärka tvåspråkigheten utan endast försvaga den svenska språkgruppens förutsättningar att få skolundervisning på sitt modersmål.Det finns en rad möjligheter att utveckla tvåspråkiga lösningar utan att det drabbar den språkliga minoriteten, som kan göras även utan lagändring, vilket tvåspråkiga skolor skulle kräva. Språkbad och en tidigareläggning av språkundervisningen samt ökade timresurser för svenskundervisningen är några alternativ, framhåller Gestrin.

Statsministern fungerar som ordförande i styrguppen för utvecklande av nationalspråken i Finland. Mot den bakgrunden är det iögonfallande att han föreslår en modell som fundamental skulle ändra skolstrukturen i vårt land och försvaga den svenska språkgruppens rätt till skolgång på svenska, påpekar Gestrin.

Skolan är en kulturvagga och en grundläggande funktion för att barn med svenska som modersmål skall kunna bibehålla sitt språk och kulturidentitet. På tvåspråkiga orter med finsk majoritet är det vanligt att majoriteten av barnen läser modersmålsinriktad finska, eftersom de kommer från tvåspråkiga hem. För vårt lands tvåspråkighet och för finlandssvenskans fortlevnad är den svenska skolan och skolmiljön en grundbult. För många barn är skolan, det enda stället där de obehindrat kan använda svenska. Denna rättighet får vi inte tumma på, avslutar Gestrin.